Utifrån och in, in, in |
Jag trodde
att något bättre
var omöjligt
Jag hade
så fel
Du
vände inte upp och ner
på min värld
men in och ut
på mig
Mitt hårda
blev mjukt,
formbart
till något nytt
Jag
som alltid
varit kantig,
oförenlig
med bitar
som inte passar
precis i min mall
Ett vi
behöver formas
och det var inte
förrän du
som jag var redo
Insidan ut,
allt som är jag
är ditt,
precis här,
du behöver bara
snudda vid mig
för att röra
mitt innersta
Så mycket lättare
att nå varandra,
så mycket svårare
Allt känns
så starkt
Ibland
är jag rädd
att formas för mycket,
säga ja
för det är svårt att säga nej
till den jag älskar
mest av allt
utifrån och in,
in,
in
Innerligt
Ibland
är jag rädd
att den rädslan
gör mig hård,
som att jag behöver stålsätta mig
för att tänka på mig själv
framför dig,
framför oss
Och ibland
gör det mig till kall plåt
eller varm ilska
och förlåt,
förlåt, förlåt för det
För jag älskar dig
verkligen
mest av allt
Det är som att jag ibland
vänder utsidan till
för att hävda mig själv,
mina känslor och behov
för att jag inte klarar
att uttrycka dem
när jag samtidigt ser dina
För jag bryr mig
så mycket
om dig
Och älskling,
förlåt
för det
Du är
den bästa människan
jag någonsin mött,
(ja, den allra bästa
av exakt alla,
även om man jämför)
och jag är
verkligen
så enormt tacksam
att få leva
tillsammans med dig
Förlåt
om det inte märks
just nu
Jag vill aldrig
ta dig för givet
eller låta våra liv
bli en sådan typ av vardag
där dagarna bara flyter på
utan att vi ser varandra
Jag vill alltid se dig,
se dig på riktigt
varje dag
Jag har saker
jag behöver jobba på,
mjuka men tydliga gränser
och känslan av
att behöva klara allting
Har så länge
haft inställningen
att jag klarar allt
själv,
stark, effektiv,
uthållig
Har inte bett om hjälp
förrän jag verkligen
verkligen krisar,
verkligen, verkligen
behöver
och får jag inte hjälp då
så rasar allt
Jag ska lära mig
att vi är ett vi
hela tiden,
anamma ditt förhållningssätt
att be om hjälp i tid,
att vara ett team
att säga ja
när jag menar ja
och nej
när det känns bättre
Du är allt,
mitt lugn,
min familj,
mitt hjärta
och min näring
Jag saknar
din beröring,
tror att värmen
från din kropp
skulle fördjupa
mina andetag
Svårare
att känna mig som ett
med dig
utan att känna dig
Omgiven
av så många
stresspåslag
men du
är lugnet,
jag måste bara
hitta dit
Vill andas
i takt med dig,
vyssjas i din famn
utan att den är upptagen
av någon annan
Det blir bättre
sen,
men nu då?
Vill aldrig
glömma oss,
vill alltid
ta hand om oss
Vill ta all hjälp i världen
om vi behöver
För du,
du,
du,
du,
du är mitt viktigaste
Du
har gett mig
en familj
och ett hem,
du ger mig
utmaning, inspiration
och glädje,
du får mig
att förundras
att beundra
och du har gjort mig
till insidan ut
Jag älskar dig
så mycket
…
Tomas
|
|
|
|
