Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

88888888888888888888888888888888888888888888888888

Miriam satt med sin mamma och Moa sa.

Moa - Hur är det Miriam...du är så tyst.

Miriam suckade och sa.

Miriam - Jag...saknar honom.

Moa såg på henne och sa.

Moa - Menar du Severus?

Miriam nickade och sa.

Miriam -ja...

Moa suckade och sa.

Moa - Men du sa ju att han dödade rektorn.

Miriam suckade och sa

Miriam - Ja, det gjorde jag...men jag vet att han inte dödade rektorn kallblodigt.
Det måste ha varit planerat.

Moa såg på henne och sa.

Moa - Är du säker?

Miriam nickade och sa.

Miriam - ja...jag är helt säker.

Moa suckade och sa.

Moa - Okej, då får jag väl lita på dig.

Miriam log när det knackade på dörren och Miriam sa.

Miriam - Väntar du besök?

Moa skakade på huvudet och sa.

Moa - Nej, gör du det?

Miriam skakade på huvudet och sa.

Miriam - Nej, det gör jag inte.

Moa såg på henne och sa.

Moa - Men gå och öppna i alla fall.

Miriam nickade och gick och öppnade och där ute stod Minerva och Miriam log och sa.

Miriam - hej Minerva...vad gör du här?

Minerva såg på henne och sa.

Minerva - Jag vill prata med dig och din mamma.
Kan jag komma in.

Miriam nickade och sa.

Miriam - Ja kom in.

Så de gick in och de satte sig och Moa sa.

Moa - Jag har färdigt kaffe om du vill ha Minerva.

Minerva såg på henne och sa.

Minerva - Jag kan ta en kopp.

Moa log och tog fram en ren kopp och hällde upp åt henne och sa.

Moa - Vill du ha mjölk?

Minerva skakade på huvudet och sa.

Minerva - Nej jag dricker det svart.

Moa nickade och serverade henne kaffet och Minerva tog en slurk innan ohn sa.

Minerva - Ja det är så här att kriget är över sedan 1 vecka tillbaka.

Miriam flämtade och sa.

Miriam - Är det?
Är mörkrets herre?

Minerva - Han är död för alltid.
Men det är inte därför jag är här.
Det är så här...för 1 vecka sedan blev Severus Snape dödad av nagini.

Miriam blev blek och fick tårar i ögonen men Minerva fortsatte.

Minerva - Eller ja det var vad Harry trodde för när de lämnade honom där i båthuset så andades han inte.
Men....när de skulle hämta hans kropp efter striden så var de försvunnen.

Miriam såg på henne och sa.

Miriam - försvunnen?

Minerva nickade och sa.

Minerva - Ja.
Men idag har vi fått reda på var han befinner sig.
Han finns levande i ett hus långt inne i den förbjudna skogen.
Men giftet från ormen finns i hans system och giftet kommer att döda honom om 2 månader som max.
Roran, en av Kenaturerna har berättat att han har sagt att det finns en dryck...som kan rädda hans liv, men den tar 1 och en halv månad att göra.

Miriam flämtade och sa.

Miriam - herre gud...vad kan vi göra?

Minerva såg på henne och sa.

Minerva - Vi är ett gäng som tänker resa med Roran till stugan och vi undrar om ni två vill följa.
Severus...vill nog gärna ha en chans att se dig igen...

Miriam nickade med tårar i ögonen och sa lågt.

Miriam - hur...svag är han?

Minerva såg på henne och sa.

Minerva - Ja enligt Roran så är han uppe och går...men måste vila stup i ett för att ens orka med att göra något en kort stund.
Han har problem med att äta också.

Miriam flämtade och sa.

Miriam - Jag vill till honom.

Minerva nickade och sa.

Minerva - Det är ju därför jag är här.
För att hämta er båda

Moa såg på henne och sa

Moa - Ska vi packa?

Minerva nickade och sa.

Minerva - Jag går upp och packar det ni kan behöva ha med er.
Med magi går det fortare.

Moa såg på henne och sa.

Moa - Men he inte sönder kläderna bara.

Minerva nickade och sa.

Minerva - Oroa dig inte.

Sedan gick hon upp och Miriam log och sa.

Miriam - Tack Minerva, för att komma hit.

Minerva nickade och sa.

Minerva - Ingen fara Miriam.
Och försök inte att oroa dig.
Om vi behöver göra olika saker för att hjälpa honom så borde din uppgift vara är att hålla dig nära honom och se till at han är avslappnad och mår så bra som han kan må.

Miriam log och sa.

Miriam - Det gör jag gärna.

Moa såg på henne och såg sedan på Minerva och sa.

Moa - Men hur är det med mordet på rektorn?

Minerva såg på henne och sa.

Minerva - Han är...fri från alla anklagelser.
Men det vet nog inte han.
Och mordet var en order från rektorn själv.
Han var ändå svårt skadad och skulle ändå dö av sin skada.

Moa såg på henne och sa.

Moa - Okej.

Minerva log och gick upp ich Moa såg på Miriam och sa.

Minerva - Vill du verkligen göra detta?

Miriam nickade och sa.

Miriam - Sev...ska inte få dö.
Jag älskar honom och jag har alltid drömt om att få flytta in i ett hus vid vattnet tillsammans med honom.

Moa log och sa.

Moa - Gillar han vattnet+

Miriam nickade och sa.

Miriam - Han älskar vattnet...han älskar att simma.

Moa log och sa.

Moa - Har du sett honom simma?

Miriam nickade och sa.

Miriam - Ja och jag hoppas att du någonsin får se vilken känsla han har när han simmar.

Moa log och sa.

Moa - Det hoppas jag.
För din skull.

Miriam såg på henne och sa.

Miriam - Okej.

Plötsligt så kom Minerva ner och sa.

Minerva - Är ni redo att åka?

Miriam nickade och sa.

Miriam - ska vi transferera oss?

Minerva skakade på huvudet och sa.

Minerva - Nej, vi ska använda flyttnyckel.

Miriam såg på henne oc sa.

Miriam - Okej.

Moa såg på Minerva och sa.

Moa - Vad är flyttnyckel?

Minerva log och sa.

Minerva - Det kan vara vilket föremål som helst, en stövel, en ring, vad som helst och den flyttar oss från denna plats till en annan och det enda vi behöver göra är att sätta ett finger på denna.

Moa svalde och sa.

Moa - Så man hålls fast av den rena kraften?

Minerva nickade och sa.

Minerva - Av ren magi.

Moa svalde och sa.

Moa - Jag kommer att svimma.

Minerva såg på henne och sa.

Minerva - Gör ni båda det så är det okej.

moa suckade och sa.

Moa - Antar det.

En stund senare när de kom ut så tog Minerva fram en hockeyklubba från ingenstans och sa.

Minerva - Den åker om bara 1 minut så sätt någon kroppsdel till på den.

Så de gjorde det och 1 timme senare vaknade då båda upp och Moa sa.

Moa - Var...var är vi?

Minerva såg på henne och sa.

Minerva - Vi är i Hogsmead.
Ni båda svimmade.

Moa flämtade och sa.

Moa - Aha jag märker det.

Miriam satte sig upp och sa.

Miriam - Ska vi inte gå till skolan?

Minerva nickade men plötsligt sa Moa.

Moa - Var är vi?

Minerva suckade och sa.

Minerva - Vi är i trollkarlsbyn Hogsmead.

Miriam nickade och sa.

Miriam - Ja mamma det är vi.
men kan vi gå nu Minerva.

minerva nickade och sa.

Minerva - Ja, vi måste börja gå till det där huset i skogen redan ganska snart.

Miriam nickade och sa.

Miriam - Ja.

Hon såg på sin mamma oc hsa.

Miriam - Klarar du att resa dig mamma?

Moa såg på henne och reste sig långsamt upp och sa.

Moa - Jo...det är ingen fara.

Miriam nickade och såg på Minerva och sa.

Miriam - Ja då kan vi gå.. Minerva.

Minerva nickade och sa.

Minerva - Kom då.

Så när de kom upp till skolan så var de andra redan där och Hagrid log mot Miriam och sa.

Miriam - Hagrid...hur är det.

Hagrid log och sa.

Hagrid - Det är bara bra.

Miriam log och såg Harry och Hermione och sa.

Miriam - Hej Harry, hej Hermione.

:::::::::::::::::::::::::::::10
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
Ripadal
18 sep 21 - 22:31
(Har blivit läst 153 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord