Jag är en enda stor röra
En vuxen människa
Nedbruten
Ansvar
Jag har kämpat
För mig själv
Men vem kämpar för mig
Äter tills jag kräks
Och äter mer
Spiller mjölk över hela mig
Golvet
Äter mat från golvet
Min vardag är trasig
Jag vågar inte vila
För om jag andas nu
Är jag rädd
Atr jag märker
Att luften tagit slut
Jag vet att jag kan falla
För jag kommer falla in i Guds famn
I Hans nåd
Men
Jag är ändå livrädd
Jag är sjuk
Manisk
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
DarkSoul - 3 nov 20 - 02:01- Betyg:  |
"För om jag andas nu
Är jag rädd
Att jag märker
Att luften tagit slut"
<3 |
| FfripPe - 28 okt 20 - 03:02 |
Vilken stjärna du är på att skriva!
Dikten grep tag i mig direkt vid titeln och lämnade
mig halvt mållös på slutet.
Sluta aldrig kämpa för dig själv,
du är fantastisk. |
| Moredhel - 24 okt 20 - 17:00 |
Låter absolut kämpigt.
Vackra metaforer. |
