Hur många gånger |
Hur många gånger jag stått där uppe
vid busshållplatsen
med nyrakade, släta ben
vaniljdoftande
i högklackade stövletter
den tunna urringade klänningen
med söta små blommorna på
under den midjekorta jackan
handväskan över axeln
i skymningen
med utslaget hår
cendréfärgat
och väntat på honom som aldrig kommer
bjudit ut mig, mina rödmålade läppar
vet jag inte, börjar tröttna på att överhuvudtaget
bege mig dit igen. Det känns så tröstlöst att känna
att man är bortvald
av hela världen
|
| Kommentarer | | glasbit - 18 dec 18 - 13:46 | | Nämen fy. Du målar verkligen upp det. Snyggt skrivet. |
|
|
|
