I en träsko |
Jag drömde att du packade dina saker i en filt
Du hängde det på ryggen och satte dig i en båt
Du seglade iväg men så förvandlades båten till en träsko
Du försvann mot himlen med skon och jag såg dig knappt längre
Men så plötsligt förvandlades du till en stjärna, du blänkte och glittrade
Men ändå började du tappa färg
Stjärnan dog och du föll tillbaka ner mot marken
På marken krossades du i miljoner små bitar
Du blev en liten människa igen
Du gnistrade som en diamant
Jag tror jag stannar kvar
Här på jordens hårda mark, i en träsko, med mina kläder på ryggen
Så kan jag segla över mark, skog och våg
Jag tror jag stannar kvar, bland jordens vackra hav
Så du satte dig i din träsko och seglade bort över haven
Jag såg dig nog aldrig igen
Men jag plockade upp ditt stoft och lät det stanna kvar
|
Kommentarer | Intermezzo - 2 nov 14 - 19:23 | Hej hej!
Jättebra dikt!! :-) Jag gillar den, men ett tips är att få raderna lite mer jämna så att säga, för nu är det olika många stavelser i dem olika raderna vilket inte ger dikten det rätta "flow:et" som den förtjänar". Slutet var riktigt bra!!! |
|
|
|