När jag var liten så satte mamma mig på ett tåg
Ett tåg som var fult av barn det gick mot ett land
Som Heter svergie.Jag hadde någon konstig lapp runt halsen
Där stog det( Agda (456) ) Det var nog antagligen nummret av alla barnen på tågen
När vi kom fram stog det människor som tog imott mej och alla andra barn.
Det kommer fram en lite äldre dam fram mot 45 års ålder.
Hej jag heter Ulla-britt. Jag förstog inget mer förutom Ulla-britt
Ett helt nytt språk
Ett främande land
Allt var nytt
Så småningom växer jag upp med min plast mamma. JAg blir 22 år gammal.
Då jag flyttar ut. till mitt eget hem
Men efter några år kommer en dam på centrum.
Hon ser bekant ut.
Hon kommer fram till mig och säger. Agda är det du?
Ja ja det är det då jag plötsligt förstog (Mamma)
MAMMA! jag kramar henne och hon kollar på mig kom nu så åker vi.
Nu sitter jag på ett tåg mot ryssland.Mamma berättade att det hadde varit krig och att hon kom för att hämta mig
Nu säger mamma mitt barn är det du? du är så stor.?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
Lovisa31 - 10 jul 11 - 16:40- Betyg:  |
| Den här dikten var jätte bra! |
| trissan1234 - 25 jun 11 - 01:00- Betyg: |
| jag självaste skaparen av denna dikt.... tycker den är fruktansvärds bra.<3 |
