för mig, du är |
För mig, du är det ogripbara
Jag sträcker mig efter
Men når aldrig riktigt dit
Som evigheten,
Som ett med verkligheten
Allt som var fel
Blev rätt
Allt blev en annan tid
Allt som var svårt
Blev lätt
En stund av själsfrid
Jag kommer inte ihåg orden du sade
Men orden du sade
Skapade något inom mig
Som föralltid minner mig om dig
På en jord som inte syns
Går jag osynligt till dig
Vi talar till varandra
Genom det som inte syns
Du är för mig det ogripbara
Onåbara
Vem vet
I en annan tid
I en annan värld
|
|
|
|
