. |
Sitter uppkrypen,
I ett litet hörn.
Ser inte mina egna tårar som rinner,
Känner bara droppandet på mina ben.
Ser allt suddigare för varje sekund,
Och snart är allt bara ett hav av färg.
Dunkar huvudet i väggen,
Det känns ingenting.
Ser dig gråta,
I hörnet mitt emot.
Och hoppas,
Att du ska lyckas sluta
|
|
|
|