Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Det är bara jag. [9]

Det ringde på dörren. Freddy låg helt stilla på sin säng.
Det ringde igen. Inga steg där nere hördes. Freddy reste på sig och dundrade ner. Han öppnade dörren. Det var Samuel.
- Så, hur är det mellan turturduvorna då? log han samtidigt som han gick in.
- Äh, jag fuckar upp allt som vanligt, svarade Freddy och gick upp mot sitt rum.
Samuel gick efter.
- Vadå? Vad har du nu gjort?
- Vi kan ta det sen. Johanna är fortfarande hemma, sa Freddy och suckade.
- Men vi ska dra på festen eller? Skulle Johanna dit eller?
- Jag har ingen aning. Vet inget längre.

Johanna hade hört hur det ringde på dörren. Hon hade inte brytt sig. Hon hörde hur någon gått in igenom dörren och hon hörde deras disskusion. Hon reste sig och gick närmare dörren. Hon satte sig emot den med ryggen mot dörren.
- Johanna är fortfarande hemma, hörde hon Freddy säga.
Hon fnös till och tyckte han lät som en idiot. Varför skulle han berätta allt för Samuel för? Kunde dom inte ha något privatliv i detta hus eller? Vad i helvete är felet på denna snubbe? tänkte hon..
Hon reste sig och gick mot sitt skrivbord där allt smink var på. Det var även en spegel på bordet. Locktången låg brevid. Hon startade locktången, och plockade fram foundation och puder. Hon tog fram borsten till sin foundation och började lägga på ett lager foundation. Efter det tog hon upp pudret och började dutta omkring det i hennes ansikte. Det ringde på dörren igen.
- Cilla .. sa hon tyst för sig själv.
Hon la ner pudret och sprang fort ner för trappen och öppnade dörren.
- Hej! sa Johanna glatt och kramade Cilla.
- Hej! Vad fin du är, sa hon och log.
- Jag har inte hunnit göra något. Vi måste prata, sa hon sen med en allvarlig min.
Dom gick upp för trappen och Cilla stängde dörren till Johannas rum efter sig. Johanna satte sig vid sitt skrivbord igen och tog upp en svart ögonskugga. Sen tog hon fram en vit som hon började med. Hon började med den vita, och sen den svarta och lyckades få fram en gråskala på ögonlockets mitten.
- Kan inte du sminka mig med? frågade Cilla som redan va sminkad.
- Men varför det? Du har ju redan smink?
- Ja, men du gör så fint. Nästa gång vi ska ut, då får du sminka mig.
- Deal!

Freddy och Samuel hade börjat dricka lite. 6 öl var och 1 vodka var det dom hade. Dom hade tänkt dricka ölen innan dom gick.
- SVEEEEEP, FREDDY! skrek Samuel.
Det var den sista ölen dom hade innan dom skulle gå.
- Vänta.. Jag måste snacka med Johanna, sa Freddy och var lite smått berusad.
- Fan Freddy, kan du inte ta det imorgon? Jag vill gå. Har hört att Sandra är lite intresserad av mig. Vill ju se om det stämmer, skrattade Samuel fram.
- Jag måste, sa Freddy och gick ut ur rummet.
Han öppnade dörren till Johannas rum. Där satt hon och sminkade sig.
- Varför jag är så rädd, Johanna.. VARFÖR jag är så rädd, är för att jag inte vill förlora dig. Vill du höra hela sanningen?
Johanna vände sig om, såg på Freddy, sen på Cilla.
- Jag går in i ditt rum så länge, sa Cilla och kollade på Freddy.
Freddy nickade och gick sedan in och satte sig på Johannas golv, framför Johanna och la händerna på hennes knän.
- Johanna.. Jag är inte kär i dig. Jag tycker inte om dig.
Johanna blev helt chockad.
- Jag älskar dig, Johanna. Jag älskar dig som fan, sa han och reste sig upp.
När han var påväg att gå tog hon tag i hans hand och drog honom närmare sig. Hon la sina armar runt hans nacke och kysste honom länge. Tungorna möttes åter igen, men denna gång kändes det att det var mer kärlek i det. Johanna kollade in i Freddys ögon.
- Jag älskar dig med.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
l3ffe
5 mar 10 - 21:09
(Har blivit läst 242 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord