gå din väg! |
hon blundar, hon drömmer.
drömmer sej bort till de dagar hon haft med honom.
hon ler åt det som hon då tyckt vart så specielt
det som nu är en vardag.
sen så rinner det sakta ner en tår.
en tår för att han sårat henne så.
han gorde det som ingen vill veta av.
han tog henne för givet.
respekterade inte hennes ord.
lysnade inte på hennes skrik.
han bara gorde det sen så var det slut.
men varför vill hon inte glömma det speciella med han?
han var ju sådant svin.
nej hon minns bara det fina. alla ord å viskningar i hennes öra.
nej men det är slut en sådan som han är inte värd
något så finnt som hon faktiskt är!
|
|
|
|
