För allt som det är värt, förlåt |
Det var en stjärna som sakta föll,
bara för att ett hjärta inte höll.
Jag ville hoppa upp och fånga den åt dig,
fånga en stjärna, och dela den med dig.
Jag vet att ditt hjärta var sönder,
och jag vet att det var mitt fel.
Jag vet att jag gjorde något hemskt,
jag vet, jag vet.
Jag gick på moln i en dröm,
en dröm jag aldrig glömt,
en dröm fylld av smärta,
en dröm fylld av det som varit.
Du bor i min dröm,
i den dröm som spelar upp det som hände,
det jag gjorde.
Förlåt, förlåt, snälla, förlåt.
Jag ska försöka göra det ogjort,
så därför fångar jag en stjärna,
för att dela den med dig.
För allt som det är värt, förlåt.
|
|
|
|