Flickan |
En flicka går ensam på en övergiven strand
Hon önskar att hon hade en pojkes hand i sin hand
En gång så gick dem där båda två
Hon minns hur lycklig hon varit då
Hon minns hur varmt och mysigt det vart
Hon minns hur hans blick plötsligt blev svart
Hon minns det första Hej han sa
Hon minns det som att det var idag
Men det är snart ett år som gått
På stranden är det nu kallt och rått
Vindens blåser lugnt i flickans hår
Nerför hennes kind rinner en saknadens tår
Hon går vidare i sin ensamhet och tänker
Undrar om pojkens tårar någonsin blänker?
|
|
|
|
