Jag gick med min vän på stranden.
Vi höll varann i handen.
Jag såg en liten flicka.
Hon drack sommarens godaste sommardricka.
Hennes hår var lång, svart och mkt vackert i solen.
Hon satt på den vita sommarstolen.
Hon såg på mig med sin mystiska blick.
Då mitt liv "flashade" som ett kick.
Den lilla flickan sprang mot vattnet fast hon inte fick.
Sen såg man bara hennes vackra hår sjunka mot botten.
Jag ville bara att hon skulle växa upp och bli toppen.
Jag ville rädda flickebarnet och det skulle gå som dansen.
Men jag missade chansen.
Nu man på nätterna man hör henne sjunga med hennes vackraste röst.
Vattnet och sången, är hennes ända tröst.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4) |
Johanna91 - 19 okt 07 - 07:40- Betyg:  |
| fyfan vad hemskt! Är det bara en dikt, eller är den sann? |
| love_you_too - 14 okt 07 - 19:09 |
| vackert <3 |
inteensamutandig - 14 okt 07 - 15:39- Betyg:  |
| aooo så underbar vacker<3 |
