Ensamhetens rum |
Som ett litet barn sitter jag mot väggen,
Benen har jag dragit upp till hakan.
Rummet är tomt, det är bara jag som sitter där,
hela jag skakar av rädsla,
vad kommer att hända nu,
tårarna droppar ner på golvet.
Kan någon förstå vad det är som rör sig i mitt inre?
orden ekar i huvudet;
- det har aldrig inte hänt hos oss.
men det har ju hänt,
det är det är just det som gör så ont.
Ensamheten gör sig påmind som en iskall rysning.
Minnena är så starka,
Minnena gör så ont,
Hur blir jag av med dessa minnen?
Nu börjar rummet att fyllas på med människor,
jag lyfter blicken,
mina ögon är rödsprängda utav tårar,
Jag tittar runt på alla människor,
Kan jag lita på någon igen,
Vågar jag släppa in nya människor i mitt liv?
Jag gömmer ansiktet i mina benen,
jag viskar med en svag röst:
- Herre lämna mig inte du också,
- Herre låt mig få komma till dig som det sköra barn jag är,
- Herre, Hjälp mig.
- Herre ta bort ensamheten inom mig.
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Knipetimagen - 11 mar 08 - 19:24- Betyg: | Vacker, riktigt vacker, underbart vacker! | Cilises - 12 jan 06 - 04:37 | Vacker men sorglig | 7mary7 - 11 jan 06 - 03:45 | fin ^^ |
|
|
|