Osynlig |
Om man inte syns, finns man då?
Osedd upplevs livet inte som vårt.
Det försvinner ut i dimman den grå.
Osynlig törs ingen göra något svårt.
Att alltid i bakgrunden sig befinna
Är ofarligt och kravlöst på många sätt.
Men gömmer sig i en tunn hinna.
Att synas är vår självklara rätt.
Den osynlige sätter inte några spår.
Om hon var där, kommer ingen ihåg.
Hon går ensam hem och fäller en tår.
Hon önskar att tryggheten henne såg.
Det är hotfullt att stiga ut i ljuset.
Den osynlige behöver hjälp med det.
Att stiga ut i livet och lämna huset.
Hur den osynlige mår, vi inte vet.
Vi måste leta efter henne och försöka
SE henne och ge henne en öppen hand.
Då stiger hon fram och vågar lyckan söka.
Sedd, blir livet för henne ett nytt land.
|
|
|
|
