Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Forum

It's Not A Fashionstatement, It's A DEATHWISH

Alla säger att dom bryr sej- yeah, righ’! Folk säger så mycket men gör så lite. Varför inte göra som man säger och inte snacka så j***la mycket skit? ”Be om hjälp när du behöver den, Anna, du vet att jag kommer att hjälpa dig…” Hur kan man säga så när man vet att jag har gett upp om denna person. Lika full av skit som alla andra. Vem kan man lita på när det känns som om alla har vänt sej mot en. Eller, ja, rättare sagt, ifrån en. Att ge någon man vet behöver stöd ryggen är det fegaste man kan göra. Det visar bara hur lite man egentligen vågar. Att man inte vill visa någon sitt stöd är fegt. Fega personer har jag aldrig gillat. Burn in Hell, bitch/-es. (Det kom från hjärtat och den/dom som möjligtvis kan känna sej träffade av detta. Snälla, gör som jag bad dig. Det vore uppskattat.)

Allt man kan behöva är någon som förstår en. Har jag det? Har jag verkligen någon som vet precis hur jag känner mig? Nej, det har jag inte. Man kan inte alltid läsa andra som en öppen bok. Speciellt inte när man inte har gått igenom det som jag har själv. Visst har man folk som är där för en och som vet på ett ungefär vad man känner. Till er som jag pratar om: Jag älskar er. Lämna mej inte som alla andra gör. Vänd mig inte ryggen – det skulle jag aldrig göra mot er. Vad jag vill säga er är att ni inte kan förstå på pricken vad jag känner eller går igenom. Precis som jag gör med er. Ibland så är frasen ”jag vet hur du känner” falsk. Men man vill ändå höra den från någon man känner väl och som man vet är där för en om man behöver prata.

Just nu är jag förbannad, om man nu kan säga hur jag känner mig på svenska. Att alltid behöva möta motgångar tär på en – att alltid veta att livet inte går på utan att man måste kämpa sej igenom varje dag. Att kämpa ska göra en stark, inte sant? Men om detta kämpade bara tröttar ut en, vad gör man då? Ska man ge upp allt eller ska man bara sticka? Att folk inte kan förstå att de bara ska lämna en ifred, det är ju bäst så. De vet som också, precis som jag gör. Jag vill ju inte ha något med dessa fjortisar att göra och ändå ger de sig på en som en drös gamar. LÄMNA MIG IFRED. JAG VILL INTE HA NÅGOT SOM HELST SAMRÖRE MED ER! Vilken del av den meningen förstår fjortisar inte? Skitungar…

[Titulerad efter låt med samma namn av MCR <33]
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Kyuubi - 1 jan 07 - 07:56
BRA SKRIVET! Din text kommer fram!
gullunge_92 - 29 dec 06 - 23:32- Betyg:
en sanbb samanfattning på livet.
bra skrivet.
misslonliness - 27 dec 06 - 04:15
SANT!
Sorgsen_varelse_ - 27 dec 06 - 02:05- Betyg:
Mycket fint skrivet Gumman! Väldigt fint och sant.
Kommer aldrig vända ryggen åt! lämnar dig aldrig! Ska stötta dig tills benen viker sig på mig

Pusspuss :)
Barnet_ - 26 dec 06 - 23:44
Ja så är det. Folk vänder ryggen till när man behöver det som mest.
Jag har avrit med om det allt för många gånger. Först säger dom att dom förstår och sedan
vänder dom ryggen till..
Dom förstod aldrig och ville aldrig förstå..
Men nu har jag två vänner som inte kanske alltid förstår, men dom vill förstå och finnas för mig.
"När du än behöver oss finns vi för dig"
De sa dom och det har dom hållt.. Dom finns alltid och lyssnar alltid..
På samma sätt lyssnar jag på dom och försöker förstå..

Jag finns här, kan vara väldigt falskt men som sandra91 skriver så
kan det också vara lättare att prata med någon man inte känner ibland..
Inte alltid men ibland..

Kämpa på tjejen..
Sandra91 - 26 dec 06 - 08:40
Jag gillar vad du skriver. Ibland när folk säger " jag finns här"
så känner man ingenting, men vet att det inte kommer från hjärtat.
men ibland, då känner man, man känner att den personen menar det.
Och det där med att ha gett upp personer. Jag är vän med många som vill/har velat dö,
men alla lever än idag. Med detta vill jag inte säga att jag fått
dom att överleva, det är deras val, men jag har funnits där,
även om jag trodde att jag aldrig skulle få höra av dom igen..
Det är aldrig försent!

Så till alla där ute; Vänd inte ryggen åt folk som behöver hjälp,
fråga om du kan göra någonting istället!

Och till dig; Jag vet att du inte känner mig, jag känner inte dig,
men om du vill prata, (ibland kan det vara bättre/lättare att prata med
någon som inte känner en) så finns jag här, och jag menar det!

Skriven av
GuMmiKaTt
26 dec 06 - 05:57
(Har blivit läst 235 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord