Hemlängtan |
Nu kommer jag på unga, blinda åren.
De bara gick, de liknade en sömn.
Jag brydde inte mig att ställa frågan,
Om jag följt nån gång livets ström.
Jag som nyss upptäckte livets ömhet
Vet exakt, jag levde också förr.
Då mitt hemland var min största stolthet,
Men jag fick lämna därifrån.
Jag fick lämna mot min vilja
Moder Svea - min heliga mark -
Då och då mitt inre andas illa
Tills läppar kan avskedssmak.
På framtidskartan står det himmelklart -
Jag och Svea förenas åter.
Det nalkas tid då mognad och stark
Jag kommer tillbaka.
|
|
|
|