Vi satt så i flera timmar jag och Linus. Han höll om mig och jag satt där, kände mig så trygg. Jag tittade upp och han mötte min blick. Hans isblå ögon var så vackra. Jag kysste honom lätt på kinden och satte mig upp och såg allvarligt på honom.
”Är det säkert att du vill veta?” sa jag lågt. Han nickade. ”Är du verkligen säker? Jag vill inte berätta min livshistoria för någon som inte bryr sig” Han tog tag i min vänster arm och lät sina fingertoppar nudda mina sår och ärr.
”Jag lyssnar Bella. Jag lovar” viskade han och jag drog en djup suck, frågade mig själv om jag var beredd att berätta om mitt liv. Om jag var beredd att dela med mig med av mina hemska minnen och tankar. Linus såg på mig och väntade på att jag skulle börja berätta. Jag bet mig i läppen och kom fram till att jag var tvungen att berätta, vare sig jag ville eller inte. Jag klarade inte av och bära på all sorg, tankar och minnen.
”Allt började innan vi flyttade hit. Mamma och pappa bråkade ofta, i början handlade det om småsaker, som vem som lämnat framme mjölken eller vem som glömt och ge våran katt Sixten mat. Men bråken urartade och började snart handla om vart alla våra pengar tog vägen, varför pappa aldrig var hemma och varför mamma drack så mycket. Pappa var så underbar, han plåstrade om mig när mamma fått utbrott och slagit mig. Han var så go mot mig och min lilla syster Elin. Men allt blev för mycket för honom tillslut. Han tog ut skilsmässa och tog med mig och Elin hit. Men mamma förföljer oss. Ringer och hotar om att ta mig och Elin ifrån pappa. Det går inte en dag utan att jag skär mig. Rakbladet lugnar mig, rakbladen är mitt liv. Jag kan inte ta mig igenom en dag utan att jag skär mig minst tre gånger. Elin är för liten för att förstå vad som pågår än, hon är bara 5 år. Men mamma har hållit på nu med det här länge. Jag vill inte att Elin ska bli så gammal så hon förstår vad som händer, jag vill inte att hon ska må lika dåligt som jag”
Linus såg på mig, hans ögon såg så rädda ut, så förstående. Han kysste mig på munnen och log emot mig.
”Du är en stark människa” sa han lågt och plötsligt knackade någon på dörren. ”Jag måste verkligen sticka och jobba nu Bella. Men jag kan väl ta ditt nummer och..” Innan han fick chans och avsluta den meningen gav jag honom en liten pappersbit med mitt nummer på. När jag hade handen på handtaget la han sina armar om mig och kysste mig i nacken.
”Gumman, rör inte rakbladen mer okej?” sa han lågt och gav tillbaka mina svettarmband. Jag nickade svagt. Jag hatade att ge löften jag inte kunde hålla!
När jag kom hem märkte jag att jag var hemma själv. Min katt Sixten kom och hälsade på mig glatt när jag tog av mig skorna. Jag försäkrade mig om att dörren var låst och begav mig in i köket där jag hittade en lapp på bordet.
”Är och hälsar på bekanta. Jag och Elin äter ute, så du kan fixa något själv va? Annars finns pengar i kakburken. Älskar dig/pappa”
Jag suckade och öppnade frysen för att se vad som fanns att äta. Jag hittade ingenting som passade och suckande stängde jag kylskåpet. Jag var ändå inte så hungrig. Jag packade upp pappas rakblad och la dem i hans ask. Hans silvriga ask som var helig för mig. Jag fick lite dåligt samvete av att snatta rakblad från min underbara pappa, men vad skulle jag göra då? Jag kunde ju inte direkt handla rakblad hela tiden, folk skulle ju börja undra?
Jag gick upp på mitt rum och in på min egna toa och la in mina rakblad i min lilla gömma, ett gammalt skrin jag köpt för länge sen. Det var vitt ifrån början, men nu var det täckt av blod och nästintill rött. När jag skulle lägga ner det sista rakbladet skrek ångesten till. Jag hade ju bara skurit mig en gång idag! Jag som brukade skära minst tre, fyra gånger! Jag bet mig i läppen och satte mig ner mot handfatet, drog undan svettbanden och satte rakbladet emot handleden.
”Förlåt mig Linus” sa jag tyst för mig själv och drog till snabbt. Blodet började rinna nästan direkt och jag satte rakbladet emot handleden på nytt. Inte för än jag skurit upp trettio sår kände jag mig nöjd och lugn. Jag hatade att jag hade tvångstankar om hur många sår jag skulle skära, men jag kunde inte hjälpa det. Det bara var så.
Senare på kvällen ringde Linus. Jag fick en klump i halsen så fort jag svarade och började tänka på skärsåren och jag som lovat honom att inte skära? Inte konstigt att folk undvek mig. Jag höll aldrig något jag lovat.
”Hej gumman. Hur är det?” frågade Linus och frågan kom som ett slag i ansiktet.
”Bra” sa jag lågt och hoppades att han skulle tro mig. Men det gjorde han inte.
”Du har skurit dig va?” sa han efter en lång tystnad.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
osynlig_flikka - 19 mar 08 - 16:26- Betyg:  |
Skit bra men novellen är lite"upprepande" tex så biter hon sig i läppen hela tiden.
Men den är värd en klar femma ändå! |
| Taxslax - 5 okt 06 - 03:27- Betyg: |
| As bra har läst första med |
| BeckaOhlsson - 21 sep 06 - 03:39 |
nu var jag lite osmart.. jag började ju med att läsa de sista delarna
i serien.. så jag får väl sota för det..:P.. men jag tycker det e otroligt bra skrivet
kan bli en bok=) |
| krossadtomat - 27 aug 06 - 05:56 |
| sudden end.. jobbigt!! de här e så spännande!!!:P |
| Jossann_ - 18 aug 06 - 07:47 |
| tur att det finns mer :P |
| familjeflickan - 15 aug 06 - 05:37 |
jättebra!!
ska läsa nästa! |
| JosefinLarsson92 - 11 aug 06 - 06:01- Betyg: |
| as bra skriv mera |
| ida1 - 11 aug 06 - 02:38 |
| Jätte bra ;) mer !?! |
| BellaDonna - 10 aug 06 - 00:27- Betyg: |
vad hemskt! Jag skulle ALDRIG i hela mitt liv skära mig!
men historian är bra! |
| The_Poet_Angel - 9 aug 06 - 22:29 |
| Den är asbra |
| thecryingeye - 9 aug 06 - 19:52- Betyg: |
| skriv mera!!!!!!!! |
| Freaket_93 - 9 aug 06 - 08:36- Betyg: |
| Måste läsa nästa del. Skitbra! |
| bonnilie - 9 aug 06 - 07:30- Betyg: |
| åh viken bra mera!! |
