Hoppet |
Ibland smyger sig ett hopp inpå mig.
Mitt i allt mörker som ofta
kan kännas som det vanliga.
Men hoppet finns där som en pikande
vetskap om att mörkret inte behöver vara
det definitiva.
Samtidigt känner jag att jag måste
ta mig igenom mörkrets dalar
för att ha en chans att faktiskt
leva i ljuset.
Ganska ofta undrar jag på riktigt
om jag kommer klara mig igenom detta
levande.
Jag lägger hoppet på morgondagen
och tror att det finns ett ljus i slutet av tunneln.
Jag ser det bara inte så tydligt än.
|
|
|
|