Lappas ihop |
Det är jag som måste lappas ihop.
Drömmer mardrömmar om nätterna. Vaknar i panik, svårt att andas. Hjärtklappning. Känner på halsen. Hans händer är inte runt min hals. Andas ut. Fattar inte varför jag känner såhär. ”Jag överdriver”, ”det var ju inte så farligt”.
Men samtidigt hemsöker det mig. Vet att andra varit med om så mycket värre, min erfarenhet är så obetydlig, men ändå lämnar det mig med ständig ångest och minnen som ständigt återkommer när jag minst anar.
Det är jag som måste lappas ihop, medan han går runt och lever vidare utan en fläck på sitt samvete.
|
|
|
|
