Insikten ryckte andan ur mitt bröst |
Brukar kunna se
på frekvensen av diktskrivande
hur dåligt jag mår,
skrev tre stycken den 29:e,
tre stycken den 30:e,
sex stycken den 31:a
och en om dagen 1:a, 2:a, 3:e
och igår
skrev jag ingenting alls
som om jag mådde bra
Ett tydligt mönster
av att vara
på bättringsvägen
och jag har varit lättad,
det gick ju ändå
ganska fort
Men insikten
ryckte andan
ur mitt bröst
Har varit bortrest,
dagar fyllda av
aktiviteter
och omgiven
av människor jag älskar
Idag ska jag åka hem
till verkligheten
och i samma sekund
som jag
slog upp ögonen
slog chocken mig
i magen
"Jag mår inte
ett dugg
bättre"
Vill
inte
verklighet
men
måste
Är tillbaka till
känslan
där jag skulle posta
alla dina saker,
skicka iväg dig
i ett paket
Men nu är det jag
som ska iväg,
tillbaka
dit jag hör hemma,
ett liv
där jag längre inte trivs,
och jag vill klamra mig fast
vid sänggaveln
tills knogarna vitnar,
verkligheten
kan dra mig i fötterna
men jag kommer aldrig
släppa taget
Jag säger alltid till dig
att inte hantera jobbiga saker
genom att blunda,
det har varit skönt
att göra som du ett tag
men nu är det knivsmärta
att se
Vi sms:ade igår
och det kändes
nästan som vanligt
Jag har sagt
att jag inte vill ha kontakt
för att kunna komma över dig,
men när sanningar
rasade över mig imorse
fanns det inget annat att göra
än att skriva till dig
Och jag skrev
att jag vill ringa dig,
höra din röst
som jag älskar
och dina ord
som alltid
brukade säga
att allt
kommer att bli bra
för att vi
alltid
gör allting
tillsammans
(Hur kan det inte vara sant längre?)
Och jag skrev
att dina ord
aldrig var bara ord,
så som andras ofta är,
att dina ord
var substans
och handling
och äkta
och sanna
och att det
gjorde mig trygg
Och jag skrev
att du gjorde min värld bättre
och hur ont det gör att tänka
att jag behöver klippa ut dig
därifrån,
och att jag vill inte, vill inte,
vill faktiskt inte
Och jag skrev
att alla som har dig
i sina liv
har berikade liv
och att jag alltid vetat det,
aldrig tagit dig för given,
utan värdesatt,
uppskattat
och varit tacksam för
varenda sekund
jag fått ha
något så rent och vackert
i mitt liv
Och jag skrev
att jag inte kan förstå
hur du kan vara så bäst,
att jag inte kan förstå
hur jag ska gå omkring
med den vetskapen
och samtidigt
inte
få
ha
dig
nära
...
Johan
|
|
|
|
