Uppgiven |
Känslan av uppgivenhet
Sällskapar mig vid frukosten
Frukosten som tog minst en kvart
Att väga, räkna, mäta, skriva ned
Den smakar uppgivet och kaffet har
Börjat ljumma när jag dricker det
Jag brukade älska frukosten
Morgonkaffet
Nu är kaffet bara 40 kalorier med en skvätt av ångest och
Ett sätt att minska aptiten
Och fylla ut magen
Ett sätt att lura mig själv
Att jag är mätt
Men jag har aldrig varit hungrigare
Jag ville inte ge mig den här gången
Jag ville inte känna att jag måste ge med mig
Jag ville kräva av er
Kräva hjälp
Omtanke och kärlek, ömhet, närhet
Tänkte att om jag är envis och kämpar
Kommer ni att höra mig
Men ni hör mig inte
Och vad tjänar det till?
Jag får ge mig, även denna gång
Acceptera
Att ni är inte skyldig mig någonting
Men kunde ni inte ha givit mig det ändå?
Kvällsolen letar sig in genom persiennerna
Det är en vacker kväll
Och jag har haft en dag som egentligen vsr bra
Men jag känner mest
Att jag är uppgiven
Känslan efter att ha gråtit, den tröttheten
Den tröttheten men utan lättnaden
Utan trösten, enbart utmattningen
Fick jag
Gör det du alltid gör och få resultaten du alltid får
Läste jag
Därför krävde jag att ni hjälpte mig
För jag klarar det inte själv; och alla säger
Att man ska be om hjälp
Men var fan får man hjälp?
Mamma avboka sin semester
Ändå kom hon inte in
Jag undrar om hon inte förstår hur gärna
Jag hade velat att hon kom in
Hur mycket jag väntat och längtat
Hoppats
Jag undrar om hon inte vill eller inte orkar
Jag undrar om allting är mitt fel
Jag undrar vad jag gör för fel
När jag ber om hjälp
Ni säger att man ska be om hjälp
Men inte ens när jag bönar och ber
Ger ni mig hjälpen
Och nu får jag ge upp
Erkänna mig besegrad
Återgå till lögner, säga att jag mår bättre nu
Men det gör jag inte, och jag undrar om dom innerst inne vet det
Kanske tar jag livet av mig
Kanske blir livet bättre
Det återstår att se
Tills dess återgår ja till min falska optimism
Säger att jag mår bättre nu
Men min sönderslagna kropp
Som skriker efter mat
Vet att jag ljuger
Och jag undrar
Om dom vet det
Migränen är mitt fredagsmys
Och jag undrar om jag borde börja röka igen
Använda huden som askfat
För ingen kommer vilja ha någon rutten som mig i alla fall
Och om någon vill ha mig
Varför är dom inte här
Håller om mig
Säger
Att snart är det bra igen
Men när fan
Var det bra senast
Skulle jag säga då
Jag vill skriva så mycket
Men tankarna ekar tomt
Jag har börjat se stjärnor igen
Yrseln är spänning i vardagen
En dag kanske jag svimmar
Men så länge jag inte överäter
Så är det okej
Kosta vad det kosta vill
Men på något sätt
Måste jag ta mig igenom det här
|
|
|
|
