En helt vanlig dysfunktionell familj |
Jag har sådan ångest
Att yrseln knackar på mina tinningar
Andetagen knyter sig i lungorna,
Letar sig ut men fastnar i min cigarettrök
Jag kommer från en familj
Full av lögnare
Där dom manipulerar och ljuger
Och trots detta vill dom
Samlas på julafton, le, skratta,
Vi är en helt vanlig svensson familj
Med våra lögner
Jag slår mig på låret
För jag skär mig inte längre
Egentligen vill jag ta hennes lögner
Och begrava dom i mitt lår
Men istället lämnat jag ett röttmärke
För ni får inte mer än så
Jag försöker
Snälla
Jag försöker
Jag förstår
Accepterar
Men fortsätter hoppas
Blir besviken
Gör samma misstag om
Och om igen
Fortsätter vilja bli älskad
Jag tänker på mitt barnajag
Vill trösta henne
Ingen fanns där för henne
Men jag finns här nu,
För mig
Och jag tröstar mig
Jag tänker älska mig
Och era lögner
Får inte plats på min hud längre
Jag måste ta hand om mig själv
För ingen annan gör det åt mig
|
|
|
|
