Jag vill bryta ner dig |
Du kryper under mitt skinn
och det är förstås vad du vill,
nå ända in
Du är underbar, älskad
med vässat intellekt,
du lyckas personifiera
hela världens goda värden
Du har duperat
din närmiljö,
gjort dig ett namn
bland rättvisans,
godhetens förkämpar,
lagt sten efter sten
med precision
tills du blivit
oantastlig
Och bakom
helgonförklaringar
kan du roa dig,
njuta av
vad du kan få andra att uppnå,
var du kan ta dem,
vad du kan få dem att känna,
vad du kan driva dem till
Ett litet tidsfördriv bara,
och du ger dem ledtrådar,
är ibland våghalsig
så att det ilar i magen,
men du vet
att ingen kan nå dig,
så enkelt
att tillintetgöra
om någon skulle försöka,
de är maktlösa,
de är dina
Och jag,
en av alla spelbrickor,
kanske inte din favorit,
med ändå intressant
Vad tänker du om mig?
En utmaning,
som du triggas
av att övervinna
igen
och
igen
och
igen?
Ett tacksamt lekobjekt
utifrån min bakgrund,
jag som har så svårt
att släppa taget
förrän jag vet anledningen
Du vet att jag kommer tillbaka
Och vad gör det mig till?
En idiot?
Samma person
som gick på pappas lögner
igen
och
igen
och
igen?
Jag vill dissikera dig,
bryta ner dig
till beståndsdelar
för att se
vad du består av
egentligen
Vem är du
bakom alla murar
av ädelhet?
Du
kan
inte
vara
frisk
.
Och ja,
när jag sitter här,
skriver dikter
och väntar
på ditt svar,
smider planer på
hur jag ska
kunna nå dig
så som du når mig
så är det jag
som
framstår
som
sjuk
.
Var nedbrytbar.
Du måste vara det.
Jag vill ha sönder dig.
...
Dennis
|
|
|
|
