Den förbannade röda jackan |
Jag har inte räknat år, månader eller dagar sedan du
packade din ryggsäck och slet på dig din röda jacka
men jag vet att det är precis sjuhundranitto dagar,
fyrtio minuter och fjorton sekunder sedan du sa
att det vi kände förr, inte kändes nu.
Du stod och såg på när min värld rasade samman,
men det spelade aldrig någon roll hur många gånger
jag greppade efter din hand,
den var redan fast
inslingrad i någon annans.
I samma sekund som du stängde igen ytterdörren
låg jag krampaktigt på toalettgolvet,
när allt jag behövde var dig
var du på väg någon annanstans.
Jag har hittat dig i bottenlösa fyllor
med smak av cigarettrök och ångest,
och jag har ringt din telefon för att få tröst
men blivit nedslagen av ett röstmeddelande.
I destruktiva famnar har jag vandrat för att
glömma bort hur det ska kännas på riktigt,
och i sekunden jag återigen landat på badrumsgolvet
med ut smetad mascara under ögonen
blivit medveten att ingenting kommer att bli som du.
Jag är så jävla trasig.
Kanske skulle jag slitit tag i din röda jacka den torsdagen
och låtit dig lyfta mig till skyarna
om så bara för en stund
även om jag vet att du hade tappat mig halvvägs.
|
Kommentarer | dueintedenduva - 14 nov 19 - 22:37 | Gillar |
|
|
|