Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Dikter om sorg

Skynket

Ingen man behöver leva som en rädd, sluten, ynklig liten pojke

Ändå är det den verklighet som råder

Den verklighet som sårar, skrämmer, som dödar

...

Hon kunde inte längre, det var för kallt

Även fast tiden i solen var varm, å så varm

Men alltemellanåt drogs skynket över och det blev kallt

Kallare än is, kallare än en vindpust i vintertid

Men likaväl var det kallare för honom

För han kunde inte, men det kunde hon

Hela generationer hade upplevt det han upplevde

Hela befolkningar, hela det manliga släktet

Oavsett bakgrunder, erfarenheter, etniciteter

Han var inte tillräckligt stark

Precis som alla andra, han besatt inte kraften att släppa igenom lite regn

Och det förstörde liv

88 km i timmen senare och det var över och solen kunde återigen krypa fram

Men det var fortfarande kallt för henne och det skulle det förbli

För alltid.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
johannescumlin
5 mar 19 - 11:57
(Har blivit läst 57 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord