Ett stulet hjärta |
du hade stulit mitt hjärta
tillbaks fick jag ditt-
kallt som is, en
Januaridag ett stenkast från
ditt hus
tanken på dig klamrade sig fast
gjorde ett avtryck
för alltid
jag gav dig aldrig lov
att stjäla min värme
det enda som var mitt, men
du tog
jag sveptes med i ditt sätt
att förtrolla-
förhäxa
vi pulsade i snö
genom en labyrint av intryck
från gatulyktor och kullerstensgator
du log, men inte jag
det var aldrig vi
bara du
den kalla luften blandades
av snökristaller och cigarettrök
från olika hörn
på ett café satt vi
med rykande cappuccino och
du läste poesi
jag lyssnade
men du läste aldrig för mig
det var aldrig vi
bara du
Såg dig aldrig mer sen
kanske var du på riktigt, kanske inte
mitt hjärta har du tagit
och jag har ditt- det kalla av is
en januaridag
ett stenkast från ditt hus
|
|
|
|
