Jag blir tindrande ögon när du speglas i dem |
Turbulent dag,
så passande
att vi besökte Gröna Lund
när mina känslor
åkte berg och dalbana
Jag hängde mig ut genom fönstret
när du körde iväg,
om du hade sett mig
hade du blivit arg av oro,
sagt åt mig på skarpen
att placera mig på säkert avstånd
från fyra våningars fritt fall
och hård, sträv asfaltsväg
Men du är inte här,
du kan längre inte
ta hand om mig
Ändå strök du mig över håret,
höll om mina axlar
längst med strandpromenaden
och virade dina armar runt min midja
på konserten
Jag strålade mot dig,
för hur kan jag låta bli?
Jag blir tindrande ögon
när du speglas i dem
Du ville inte sova kvar,
och jag vet att du har rätt
Du berättade om tjejen du dejtar,
hon med gammeldags namn
som inte passar någon i vår ålder,
för en sekund sög det till i magen
och kanske syntes det i min blick
men redan i nästa
hade jag hämtat andan,
som ett blodprov,
ett litet stick
och sen är det över
Jag undrar
hur du känner,
sticks det någonsin i dig?
Jag tappade räkningen
på alla gånger
som du sa
"Äsch, det där löser sig"
eller
"Äsch, jag vill inte tänka på det"
För sådan är du,
i alla fall tillsammans med mig,
kanske,
kanske pratar du om saker,
öppnar dig mer
med andra,
jag hoppas det,
men kanske,
kanske är det bara ditt sätt
att hantera allt som är svårt
Vid ett tillfälle
svängde du in
på en restaurang,
du var borta ett tag
och ville inte berätta
vad du hade gjort
när du kom tillbaka
"Du skulle ändå inte vilja veta
om du visste"
svarade du när jag tjatade
Det enda jag kunde komma att tänka på
som jag inte skulle vilja veta
var droger
Kände du någon där inne?
Eller tog du något själv?
Du gör väl inte sånt?
Eller?
Jag hatar att jag alltid tänker det värsta
Du är människan
med det största hjärtat,
så öppen
och ändå med så slutna kamrar
Jag undrar vem du skyddar,
dig själv eller mig?
Du drog mig nära,
jag kapitulerade
och vilade huvudet mot ditt bröst,
andades in
det underbara som är du
Du andades in mig också,
sa att jag doftade liljekonvalj,
min parfym och min älsklingsblomma,
du mindes
Dina ögon
gav mig varma blickar
och kärlek strömmade ur din kropp
och allt jag ville
var att flyta med
Det är svårt
att bara vara vänner
När jag frågade dig
om du villa sova kvar
sa du nej,
och bad mig
att också ta lite ansvar
för vår vänskapsrelation
Jag hoppas
att du sa nej för din egen skull,
för jag gillar inte
när någon tar beslut åt mig,
tar ansvar åt mig,
bedömer vad som är bäst för mig,
jag är fantastisk
på att göra just precis det
för mig själv
Men det är klart
att du har rätt,
vänskap är inte
slingrande kroppar
under satänglakan
Men vänskap är inte heller
mjuka omfamningar bakifrån
och att sakta gunga tillsammans till livemusik
Jag har undrat
så många gånger
vad du vill,
hur har du orkat
följa med i mina tvära kast,
bejaka mina nycker?
Och vad vill du nu?
Kanske känner du som jag,
inget pirr i magen,
inga kyssar,
men ändå
en magnetisk dragning,
en oerhörd värme
som inte vill göra annat
än att dra dig tätt intill
svepa din famn omkring min kropp
och stanna för alltid
...
Mattias
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | glasbit - 9 aug 18 - 00:46- Betyg:  | Som vanligt är dina texter så himla bra. Känslosamt,
massa igenkänning. Superfin. |
|
|
|
