Fånge |
Jag är min egna fånge
Mina rädslor mitt fängelse
Inrutad i mina rutiner
Rutiner jag skapade för
Att skydda mig själv
Har nu blivit min sorg
Jag är en impulsiv person
Men har satt lås på impulserna
Äter medicin som dämpar
Mitt naturliga jag
Och det är bra
För nu har jag inte längre sönder mig själv
Bara för impulserna kräver det av mig
Men nu vågar jag inte heller
Kliva ut ur mitt fängelse
Vågar inte ta chansen
Håller mig på en stabil känslonivå
Tänkte att då kommer jag inte
Sjunka lika plötsligt som förr
Men jag har inte så många uppförsbackar heller
Jag är min egna fånge
Men jag är inte så mycket jag längre
Det är ingen identitetskris
Jag har redan haft den,
Redan fått dom svaren jag behövde
Det handlar mer om att jag har blivit utbytt
Mär jag lagade mig själv
Och blev lagad
Så var nog skadan större än man först kunde tro
Man fick nog byta ut så mycket
Att jag inte längre är jag
Och det är bra
För jag vill aldrig se den flickan igen
Men jag är fortfarande fånge
I hennes kropp
Hennes ångest
Rädsla
Och hennes impulser är inte borta
Bara dämpade
Men dom biter inifrån huden
Bränner
Slåss
För att ta över
Dom slåss för att riva sönder
Fängelset
Och mig
|
|
|
|
