Kanske är vi fantastiska bara på egen hand |
Nu ligger du och sover,
inlindad i mina lakan,
vilar i drömmar
och när jag kryper tätt intill
känner jag värmen
från din kropp
och inifrån mitt bröst
För i vissa stunder
är du
den vackraste jag mött,
har du
allt jag önskar
Men
du har också
sidor som gör mig kall,
som får känslorna att svalna,
rinna undan
mellan mina fingrar
Och stundtals
gillar jag inte mig själv
när jag är med dig
Småsaker förstås,
men stora saker
är bara sammansatta småsaker
och småsaker
kan skava,
mala på nätterna,
eka i dagar
hos mig
Jag vill inte vara
personen jag ibland blir
med dig,
och jag vill inte försöka ändra
på den du är
och aldrig vill jag hamna
i en roll där jag
gnäller, tjatar,
klankar ner
på dig
För du
är du
och du
är fantastisk
Och det är jag med,
så som jag är,
som jag vill vara
Kanske
hittar vi sätt
att kombinera olikheter,
jag ska ge det
en chans,
för så mycket har du
som jag värdesätter
och så mycket
får du mig att känna,
men kanske,
kanske
är vi fantastiska
bara på egen hand
...
Mattias
|
|
|
|
