Mars månad ut |
Plötsligt känns livet
lika grått
som marshimlen utanför
Omgiven
av kompakt
tomhet,
med ett litet, litet
styng
i bröstet
Du har träffat
någon annan,
redan,
och det har jag med
Igår
när dina läppar
formade orden
kände jag ingenting
men nu
ser jag bilder
och du skrattar,
älskar,
med henne
och det är hennes hand
du håller
på promenader
längst vattnet
Och jag
får klaustrofobi
vid tanken på
vad jag gör
med honom
Jag behöver
vara själv,
ensam
i dagar,
veckor
Men jag skickar sms
och frågar
om han vill ses
innan jag inser
att det ger mig panik
Alla pirrande känslor
som fanns
senast igår
är bortblåsta
och allt jag kan känna
är tomrummet
efter dig
Du har lämnat mig
och jag
är
själv
kvar
Har plötsligt
ingen lust
att träffa vänner,
le mot världen
och minst av allt
mot honom
Vet inte in
eller ut
som vanligt
nu för tiden
Önskar
att jag kunde
spola tillbaka tiden
bara en timme,
aldrig fråga honom
om han ville ses,
radera hans minne
av det jag skrev
Jag vill vara
såsom jag brukar,
grå och kall
mars månad ut
och sedan
effektivt dejta mig
genom april
tills jag träffar rätt,
någon gång i maj
Stabilitet
är vad jag vill känna,
är vad jag vill ha
även hos någon annan
Jag orkar inte
flera kansken
eller prat
om att hitta sig själv
Jag stänger av nu,
bortsett från
ett litet, litet
styng
i bröstet
och låt mig
bara vara,
grå och sovande
mars månad ut
...
Marcus
|
|
|
|