När du förnekar min existens |
Jag drömde om dig inatt,
googlade dig när jag vaknade,
ville minnas
ditt ansikte
Klickade in på en länk,
en intervju med dig
Scrollade ner för att möta dina ögon,
som är så lika mina egna
Möttes istället
av slag i magen
På frågan om din familj
hade du svarat
att du hade en fru, en dotter och en son
En dotter?
En?
Du har gjort mycket mot mig,
svikit
så många gånger om,
skuldbelagt
Jag har gråtit,
förstått,
förlåtit
Men att du raderat min existens,
inte erkänner mig
som ditt barn
Där tappade du min medkänsla,
och ingen förståelse finns för dig,
för ingenting kan ursäkta det
Hur värdelös du än har varit som pappa,
så har jag ändå alltid älskat dig,
ändå har du alltid varit viktig för mig
Jag har bortförklarat dina svek,
burit din skuld,
för jag vet
att jag är starkare
Men varför?
Varför
ska jag göra dig den tjänsten?
När du
förnekar min existens
...
Pappa
|
|
|
|
