[M/M] Tagning: del två |
tack för era fina, fina kommentarer och för att ni klickar er in och läser om mina pojkar.
-
- Oktober, 2016 - 

torsdag
[10:13 - nytt meddelande: Danne] Ses vi ikväll eller?
[10:14 - meddelande sänt] Uppbokad på annat, sry, men på lördag?
[10:14 - nytt meddelande: Danne] Sure babe. Smsa!

[10:21 - meddelande sänt] Alltid! 

[Snapchat: Arv1]

[Snapchat: Arv1]

[Snapchat: Arv1]

[Snapchat: Oliiiivia]

[Snapchat: Arv1]
"Så låter vi bli mobilen och koncentrerar oss på instuderingsfrågorna, okej Julian?"
Han kunde känna klasskompisarnas blickar och slängde ifrån sig mobilen på bänken.
Det var biologilektion och läraren gick igenom frågor till introduktionsfilmen de snart skulle se. Julian lyssnade bara halvhjärtat - han kunde fan läsa, det var inte som att läraren behövde bokstavera varenda fråga för att han skulle fatta.
Snart nog hade han tröttnat och plockade upp mobilen igen. Det var inte som att han var ensam med att göra det, heller. 
Arvids meddelanden på Snapchat kunde nästan få honom att rodna, om han hade varit av den sortens människor - det vill säga.
Det var torsdag och utgång och Arvid var som vanligt redo. Julians fejk-ID skulle snart vara ett minne blott, men de var villiga att testa lyckan ett par veckor till. Det hjälpte ju såklart, att Arvid var fyra år äldre och byggd som en bodybuilder, men sen så kollade de aldrig ID-korten så noga.
[13:00 - nytt meddelande: 074 342 33 18] Tja snygging, länge sen nu! Hur har det varit sen sist? Lust att köra en repris på förra gången?
[13:04 - meddelande sänt] Haha tja! Jag lever livet men måste ha tappat ditt nummer på vägen, vem är du? Jag är la alltid på?
[13:14 - nytt meddelande 074 342 33 18] De e Ludvig, vi drog hem till mig för ett par månader sen - du lämnade ditt nummer på kylskåpsdörren.

[13:16 - meddelande sänt] Ã…h fan, är det du! Skoj! Ja hör av mig lite senare, när ja har koll på veckan, men jag är fetpå!
Julian hade inget problem med att hålla många bollar i luften. Han tyckte om det, friheten det gav att hålla ett rullande schema - att inte binda sig till en och samma person för evigheters evighet. Såhär kunde han behålla spänningen i relationerna.
Sista lektionen, Engelska C, var inställd och Julian fann sig själv sittandes i skolans cafeteria istället för att ta spårvagnen in till centrum. På torsdagar gjorde han så ibland. Stannade i skolan, alltså. Det var inte det att han inte trivdes hemma eller så, eller att han inte hade andra saker han kunde göra, men han tyckte om att sitta kvar i cafeterian och spana in de elever som var kvar på skolan. Det var lite av en hobby, så att säga. 

Okej. Det där med att spana in de elever som var kvar på skolan var en överdrift. Det var bara en elev han ville spana in och så hade det varit ända sedan höstterminen började och han upptäckte Guldlock. Julian kände sig som en upptäcktsresande som funnit ny, otrampad mark, när det kom till Guldlock. Det var någonting med sättet som den andre pojken rodnade så fort Julian öppet spanade in honom. Sedan höstterminens första dag hade Guldlock förvandlats till ett litet projekt. Ett nytt landområde som Julian var fast besluten att utforska och kartlägga. Gärna väldigt ingående.
Det var där och då som Julian fick syn på de knallröda posters som satt fasttejpade på cafeterians glasdörr: Deltagande sökes för projektarbete om utanförskap. För mer information, kontakta: Leonard Ekdahl och/eller David Costa.
Leonard Ekdahl.
Julian kände såklart till Guldlocks riktiga namn, det hade inte varit särskilt svårt att söka upp honom redan efter första veckan. (Han visste även att Guldlock hade 12 profilbilder på facebook där den äldsta var från 2009 och den senaste publicerades två dagar efter terminsstarten). Hans leende var alldeles för stort för resten av ansiktet och fingrarna dansade över skärmen när han lade till Leonards telefonnummer i kontaktlistan.
Det här var p-e-r-f-e-k-t.
Vad tycker ni?
|
| Kommentarer | | arbok - 18 nov 16 - 23:49 | jag har redan bestämt mig för att jag gillar julian. vet inte om det är något jag fått för mig, men många noveller jag läst (särskilt om gays) följer samma mönster på något vis. tycker om att han håller på med vad han håller på med utan att skämmas och att han tar det han vill ha.
ska bli kul att läsa nästa! | | ilenna - 12 nov 16 - 05:08 | men jenny D: jag fattar fortfarande inte hur du lyckas haha -.- första tanken(eller ja andra, den första var självklart nytt kapitel!!) var lite besvikelse att det var ett kort kapitel, men när du skriver så räcker det liksom så. du får in så mycket innehåll på bara några stycken och jag tycker redan att julians personlighet målats upp jättebra! tycker också att det är kul att han är så annorlunda mot dina tidigare karaktärer.
det här var nog min favoritmeningen (som för övrigt fick mig att småskratta här mitt i natten): Ett nytt landområde som Julian var fast besluten att utforska och kartlägga. Gärna väldigt ingående.
och åh jag tycker också att det här kommer bli p-e-r-f-e-k-t, även om jag nästan tycker lite synd om leo också för att jag är ganska säker på att han kommer känna sig sjukt obekväm inom en snar framtid haha. |
|
|
|
