Att göra något till vad det inte är |
Kalabalik innanför den besinnade hjässan
Virrvarret ger en illamåendekänsla utan dess like
Jag slår händerna medvetet hårt mot väggarna
Självskadebeteende har aldrig varit något för mig,
men en nypning räcker inte för att veta om jag lever
Första gången som jag vidrörde en mans läppar,
kände jag absolut ingenting, inte ens ett obehag
Att springa åt andra hållet efter det, det var lätt
Själsligt var jag aldrig riktad åt hans håll
Ung och smart, det var hon jag var då
Annat kan man säga om mig själv i dagsläget
En kärlekskrank tokstolle som viskar en mans namn,
och det för att påminna mig om att du legat här bredvid
Varför hade jag såpass brått,
att jag hängav mig som en öppen bok?
Jag vill kunna kyssas som den ömma människa jag är
Jag vill kunna älska som den svärmiska människa jag är
Men, med det sagt
skulle jag göra det här till något du säger att det inte är
|
|
|
|
