Är det ödet |
En hårslinga som
lösgjort sig, likt
en nyfunnen stig,
en ny dag,
en stark morgonsol, när
hon dansar och åh,
strålkastarljuset fångar
henne, musik pulserar
i hennes ådror
Armbågar, knän, främmande
leenden, och så två
lyktor bland soppan av
likgiltiga ting
Är det ödet som
kittlar henne i sidan,
lägger sina händer runt
hennes midja, är det
ödet
Är det ödet som
låter hennes läppar
tråna efter ett par
främmande, och åh,
tabu, tabu, tabu
Klockorna ringer, blodet
ilnar i ådrorna och
uppe sitter tiden med
korslagda armar, stint blick
Stjärnströssel och
månsken, ett golv som
rör sig, får inget fäste och,
någonting, eller ett ting,
vilja heter det,
som rör sig mot den nya stigen,
den nya dagen, ser
morgonljuset sippra fram
ovanför horisontremsan
Är det ödet
Är det ödet
Är det ödet
|
| Kommentarer | | Endelavmig - 20 nov 15 - 19:25 | | Så jäkla fint, älskade melodin i texten, känslan oxh allt |
|
|
|
