En av mina tankar. |
Saknar den tiden, när man kallade var och en för en bror. Man ställde alltid upp vad än det är.
Idag går alla verkligen bakom varandras rygg och snackar så jävla mycket skit, när ska det ta slut?, när ska alla inse vad dom gör, och när ska dom sluta vara så giriga och tänka på sig själv. Vart har kärleken tagit vägen, kärleken går till slagsmål, droger, och allmänt hat.
Varför lovar personer saker det inte kan hålla?, varför ska dom om pågång såra en.
Dom kan gå och säga till en person – Nej, jag skulle aldrig göra något sånt mot dig, 5 minuter senare får man reda av folk på bussen om att prata om än själv – fuck this vad är det för en jävla värld vi lever i ?.
Många år har jag verkligen levt ensam, men många av dom åren har jag sett hur folk tycker och tänker. En del är så manipulerad , det är tragiskt att se att någon tror på en stor lögn, medans andra lever en lögn för att kunna överleva.
Varför behandlar vi en annorluda person som skit, varför trycka ner en person mer och mer när hen redan har garden nere. Vi lever i en hård och grym värld som behöver mer ljus än mörker.
Jag ber till gud om fred här på jorden, men inte ett skit händer, börjar förstå verkligen det där med människor och kemin. Om ena personen är arg, så blir den andra personen också arg. Det finns för mycket ilska och det finns för lite glädje i detta liv. Jag vill förändra på hur världen ser ut idag, men jag är en som en myra, jag själv kan göra väldigt mycket för mina nära och kära, men jag kan inte nå ut mina tankar ut i världen.
Jag själv vill inte ens tänka tanken att se nån slutna sina ögon för sista gången, jag tycker att alla människor ska vara lika värda, ett liv är något som kan vara väldigt vackert, och att skapa ett liv med någon man älskar är det mest magiska på denna planet.
Finns många fina talesätt man kan beskriva saker och ting med, men väldigt få saker kommer ut idagens läge. Fort man börjar nämna något fint så ser folk konstigt på en och tänker vad är det för fel på hen. Man kan verkligen bara tala om fina saker till dom man verkligen har nära.
Idagens läge börjar folk tappa allt mer och mer om fantasi utan hjälp av leksaker. För i tiden, slöt man sina ögon och drömde sig bort den känslan är så otroligt.
Jag börjar sakta få tillbaks om mina hopp om livet, om allt. Dag för dag gräver jag mig fram med ett leende av ren lycka, bara du har fått mig att börja kunna leva som en kung, jag vill få dig att leva som en drotting. Men den önskan jag har är att vi både ska kunna skratta åt all skit och bara gå framåt tsm, du och jag mot världen.
|
|
|
|
