rotlös |
Du är ett hundöra i min bok om överlevnad.
En punkt i min andemening.
Du är tusen stjärnfall
och ett liv, förenat.
En stillhet i livets zenit.
Du är flätade fingrar
och en kyss i pannan.
Innan modet tar slut.
Du stävjar min rotlöshet,
genom att få mig att falla.
Men, för dig, istället för ut.
|
|
|
|