Kärlek när man är 18 år |
Vi kände inte varandra, inte egentligen
Men det kändes som vi gjorde det, den där kvällen vi möttes
Jag rörde mig i din takt, och du lyfte mig mot taket
Plötsligt stod vi där i mörkret, utan de blinkande ljusen
Ensamma och stilla, i en sekund bara
Innan båda rörde sig framåt, som på en given signal
Men jag kände dig aldrig, trots att jag försökte
Ung och dum säger de, och jag håller med
Jag önskade ibland att jag fått en chans till, att lära känna dig
- Nu när jag lärt känna mig själv
|
|
|
|
