Och plötsligt huggs man
mitt i förtrollelsen av en blicks dragning
En bekräftelse av vad som förut bara var en aning
Den attackerar och signalerar sin varning
Dina kramar har blivit hårdare för var gång våra kroppar blir ett
Och jag har stått med ett leende som aldrig har varit så brett
Hungern efter dig har lämnat en känsla av att aldrig vara mätt
Allt jag förr envist gjort solo vill jag nu utveckla till duett
Aldrig hade jag ansett,
eller förutsätt
att något liknande skulle framträtt
Att jag skulle få se något så avklätt
bortom logik och vett
en känsla så tydlig och rätt
Och plötsligt huggs man
för det är tryggheten man övergett
och man vet att även den mest njutningsfulla efterrätt
försvinner bort och sedan det är för sent för reträtt..
Huggen av rädslan att älska dig
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
ccooccaaccoollaa - 11 mar 15 - 14:18 |
Precis så känns det, bra skrivet :) |
neckensarvinge - 10 mar 15 - 06:06- Betyg: |
Jag gillar den :) sättet rimmen sitter ihop på är riktigt fint och förmedlar verkligen en känsla :) imponerad |
fredrikpayedar - 4 mar 15 - 21:53- Betyg: |
Bra dikt |