Rör mig igen |
Rör mig igen, bad hon.
Han tar ett stadigt grepp om hennes käke, lutar sig närmre och kysser henne mjukt.
Rör mig, sa hon.
Oförstående fortsätter han på samma spår; men med handen om nacken och kyssen i pannan.
Du rör mig inte, viskar hon sorgset. Jag behöver veta att du kan röra mig även de gånger jag inte har dig nära. Jag behöver veta att dina ord räcker till. Att jag klarar mig utan din närhet.
Han trycker fram ett leende och säger ”Min närhet är det sista du behöver vara utan”.
Det räcker inte.
Hon vänder sig om. På bara några sekunder är hon borta. Och för första gången någonsin förstår han hur det känns att röras utan fysisk kontakt.
|
|
|
|