Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Forum

Social fobi?

Jag har nyligen blivit diagnostiserad med social fobi, och ska påbörja kbt-behandling för det. Har någon annan fått den diagnosen (och kanske dela med sig av upplevelser, även av själva behandling och så)?


Från wikipedia:
"Social fobi karaktäriseras av att känna obehag eller rädsla i eller inför sociala situationer. Social fobi finns i två olika former, generell social fobi och specifik social fobi. I den generella typen upplever individen ångest i närvaro av andra människor, i den specifika typen uppkommer ångestreaktionerna vid vissa situationer, till exempel då personen ska hålla ett föredrag.[1] Diagnosen kategoriseras som ett ångestsyndrom[2] En person med social fobi försöker ofta undvika sociala situationer på alla möjliga vis. Man ska inte förväxla social fobi med vanlig blyghet; social fobi är ett verkligt handikapp som förhindrar den drabbade att leva ett normalt liv"
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
bluesky - 6 jan 15 - 00:20
och dare_me KBT GÅR UT PÅ ATT exponera sig för vad man är rädd för.

Efter 2 månader av KBT kan jag träffa kompisar utan att få panik, spendera en hel kväll med familjen utan att känna att jag ska spy för att det blir för mycket, gå på en fest där jag känner bara en person och inte ha panik hela kvällen.

Så exponering med HJÄLP av utbildade psykologer är hur man kan komma över social fobi. JA det är "bara" tankar, men det är ändå tankar som hindrar en.

Social fobi har inte alla hela livet. Det går ut på att man ska komma över det och bli av med diagnosen. Vad är det för fel på det??

Du kanske är "självlärd" i psykologi, men du har uppenbarligen kunskapsluckor ang social fobi och vad det är och hur man behandlar det.
bluesky - 5 jan 15 - 14:46
dare_me: vet du vad du borde göra? Förstå när du ska hålla käften. Du är inte en psykolog så helt ärligt är din åsikt om det här irrelevant.

Sedan är jag i 20års åldern, inte en tonåring.
bluesky - 24 nov 14 - 01:14
Ripdal: hahahahahhahahahahahahahah

håll käften.

Ingen får kritisera dig men du säger att min diagnos inte är "riktig"??

Jag litar mer på en psykoterapeut över dig. Du vet inte problemen som en person med social fobi har så DU kan lära dig att hålla käft.
honheterjenny - 16 nov 14 - 12:21
Xuvetyn - usch, jag hade också så mycket tvångstankar förut.
Kunde inte lämna lägenheten pga dem heller. Hade haft de sen jag var liten
och visste inte alls hur jag skulle göra för att få bort det.

Psykologen sa att jag hade väldigt mycket ångest i kroppen och det
ska ut. Det måste ut och då tog det alla sorters vägar.
Hon sa att medicinen skulle minska ångesten lite så att jag sedan
hade mindre att jobba med, så att jag faktiskt skulle se någon skillnad. För det var viktigt.
honheterjenny - 16 nov 14 - 00:29
Jag blev diagnostiserad när jag var 15 år, när jag var 17 så var jag nästan helt fri från det.
Jag kämpar än idag med det, självklart, men det går att hantera.

Att få hjälp med det när det nästan var omöjligt för mig att ta mig dit var inte det lättaste.
Men vi tog det i min takt och kbt-behandligen funkade verkligen för mig.

Min sociala fobi började med att jag inte kunde gå på stan utan att prata i telefon, jag kunde inte äta i skolan.
Sedan kunde jag inte gå på stan alls och jag kunde inte gå till skolan. Jag förlorade kontakten med mina vänner och när jag
väl försökte ta tag i det så slutade det med ångestattacker.

Jag fick medicin i början för att kunna hantera ångesten och för att kunna jobba med problemen.
Sedan fick jag gå ut lite varje dag. Tillslut kom jag tillbaka till skolan, jag klarade dock aldrig av att äta där.
Jag orkade gå på stan utan att alltid prata i telefon.

Men man måste låta allt ta sin tid. Jag är 21 år nu och det är det senaste halvåret jag inte har behövt
prata i telefon när jag är på stan. Det är inte förrän nu jag kan tala med alla människor.
Det kommer bli bra, men det är en tuff resa.
fadinglife - 11 nov 14 - 16:36
bluesky:

jo det är i alla fall vad jag tror, sen om det är rätt eller fel vet jag inte
bluesky - 8 nov 14 - 01:53
x: ja... får hoppas att det blir resultat man kan göra något med :)

fadinglife: du har nog rätt, det går inte att "skriva över" negativa upplevelser, utan nog mer... inte låta dem ses som normen längre
fadinglife - 7 nov 14 - 17:46
bluesky:

Tror det ligger något i teorin faktiskt! Man behöver tillräckligt många positiva upplevelser för att de ska kunna överväga de negativa och först när man har tillräckligt många eller starka positiva upplevelser kan man istället fokusera på dessa framför de negativa.
Däremot tror jag inte det går att helt skriva över de negativa upplevelserna utan de finns nog på sätt och viss ändå kvar bara det att det gäller att göra så att det inte längre är de som har makten eller de som hamnar i fokus.
bluesky - 7 nov 14 - 02:00
x: ah, segt! Jag försöker utmana det, men mitt sätt att utmana mig själv lyckas bli i "negativa tankar" typ "om du inte går [negativ tanke], folk kommer tycka [negativ tanke]" vilket gör det värre. Men, jag går ibland och det går ju alldeles utmärkt när jag väl har *börjat*. :/

fadinglife: exakt!! Jag börjar tro att om man har t.ex hundra negativa upplevelser av något behöver man hundra positiva för att "komma över" det, och känna anmärkningsvärt mindre ångest över de situationerna. Man behöver typ skriva över dem... det är min personliga teori iaf xD
fadinglife - 7 nov 14 - 01:11
bluesky:

Ursäkta segt svar!!

Men okej, ja det blir ju lätt att man hamnar i en ond cirkel istället. Desto fler situationer man undviker desto mer makt får ångesten.
Jag gissar på att vissa saker tar längre tid än andra och att det enda som gäller är att öva, öva, öva vilket lätt blir tröttsamt om man inte ser resultat. Men så skönt att din fobi i alla fall inte är generell!
Känner väldigt väl igen mig i ditt exempel med bussen! Och håller med om att situationer där man ska möta upp någon på vägen till något är ångestladdande. Jag brukar vid sådana situationer alltid dubbelkolla allt flera, flera gånger men sen känner man ju sig dum också om man frågar för många gånger... Så till sist slutar det ändå med ångesten över att man missuppfattat allt.

En del situationer kanske alltid kommer upplevas jobbiga och då kanske det istället handlar om att lära sig orka stanna kvar i dem ändå, vilket jag själv tror tar tid och är väldigt svårt men inte omöjligt!

Jobbigt när det blir ångest oavsett hur du gör... Fast känns som att det många gånger enbart handlar om att välja den mindre ångestladdade situationen framför den med ångestfyllda.


Jo ångesten blir till sist väldigt tröttsam
bluesky - 6 nov 14 - 19:56
xuvetyn: en av mina ångest "inducing" situationer är att vara ute och bli svettig. Men jag har, som sagt, börjat med kbt, och har alltid utmanat min ångest i den mån jag tidigare känt möjligt. KBT gör jag så att jag ska sluta... känna ångest över så många livssituationer (som att gå till gymmet!)

självklart ska man utmana sig själv, en del av socialafobin är att man fastnar i en ond cirkel när man inte utmanar sig själv!

Har du också socialfobi? :)
nattblick - 5 nov 14 - 21:56
Xuvetyn: Jag tror också mycket på rörelse. Det skapar ju endorfiner i kroppen. Det är såna saker som man kanske inte alltid tänker på till vardags, men som jag tror kan göra en väldigt gott om man gör det regelbundet.
Det skadar ju inte att prova i alla fall :) Sen är det säkert flera saker man behöver göra samtidigt, men det är ju en bra början i alla fall.
Jag önskar dig också lycka till!
bluesky - 1 nov 14 - 22:28
fadinglife: jo det är ju aslänge...

Jag har precis börjat, men det har öppnat upp ögonen för en hel del. Som den "onda cirkeln" man sätter sig själv i genom att fly ångestladdade situationer istället för att "härda ut ångesten, och inse att den går över". Det är däremot vissa saker som jag härdar, och härdar, och härdar, men det är fortfarande jobbigt. Som t.ex att möta upp någon på vägen till något = sjukt ångestladdat. Har gjort det många gånger det senaste året (tur är så är min socialfobi inte generell, utan på specifika saker, så jag har inte så mycket ångest över sociala sammanhang i *helhet*), men trots det sitter jag t.ex på bussen och känner tryck över bröstet och tänker att det här kommer gå åt helvete, personen kommer missa bussen, allt kommer gå skit, jag sitter på fel buss, personen har bara lurat mig och tänker inte komma, jag har missuppfattat allt, och kommer skämma ut mig själv....

osv osv. Spelar typ ingen roll hur ofta jag gör det, situationen är *alltid* lika jobbig att gå igenom. Många gånger pallar jag det inte ens, stannar hemma, eller ser till att folk kommer till *mig* först och sen åker vi (men där är det ju massa annan ångest att hantera, som att lägenheten inte är minsta stökig för tänk om de kommer över och jag missat något, och de tycker jag är superäcklig och kommer prata om det sen, och inte vilja vara med mig pga det... osv)

tröttsamt hahaha
fadinglife - 31 okt 14 - 19:54
Okej, just online kbt har jag faktiskt inte kollat på..
Jo när man väl söker hjälp vill man ju ha den relativt omgående...
3 veckor tror jag ändå är ganska okej väntetid även om det såklart känns länge!
Jag har stått i kö i 6 månader nu...

Men har du hunnit märka om kbt:en verkar ge resultat än?
bluesky - 31 okt 14 - 13:33
fadinglife: segt att behöva vänta så länge. Jag bor i Stockholm så jag sökte via minavårdkontakters online kbt tjänst, och det gick på 3 veckor innan jag fick påbörja :/
fadinglife - 30 okt 14 - 01:34
Jag har också social fobi och blev diagnostiserad för cirka ett halvår sedan.
Förmodligen har jag dock haft fobin sedan jag var yngre...

Väntar i nuläget också på att påbörja kbt-behandling och har under tiden
valt att äta medicin då fobin under väntetiden eskalerat.
Men eftersom jag började med medicin för omkring en till två veckor sedan
har jag tyvärr svårt att tala om ifall det hjälpt eller inte...
Jag har i alla fall inte påverkats negativt av medicinen.

Men jag tror mer på kbt som en långsiktig lösning :-)
bluesky - 29 okt 14 - 20:19
nattblick: ja, man måste vara redo för det, för det är ju en hel del man måste göra själv... När det kommer till socialfobi känner jag just nu att jag klarar mig utan. Det skulle vara om min ångest blev ännu mer ohanterlig, och jag skulle känna av det vid fler situationer än idag. Men, jag tror på KBT :)
nattblick - 29 okt 14 - 18:21
bluesky: Ett tag gick jag i KBT, men under en ganska kort tid. Jag kände nog inte riktigt att det var rätt för mig, eller så var jag bara inte redo. Jag vet inte. Jag tror att medicin kan funka för vissa men enligt studier är det vanligtvis väldigt effektivt med KBT behandling. Fast det beror nog mycket på om man har flera problem, vad som passar en o.s.v. Men hur känner du för medicin?
bluesky - 29 okt 14 - 18:02
nattblick: har du gått i terapi eller fått medicin för det?
nattblick - 29 okt 14 - 14:32
bluesky: Okej. Jag känner igen en del saker, speciellt det här med att tänka länge på saker jag har gjort. Även att prata i telefon med inte bara på allmän plats utan i övrigt också.
bluesky - 29 okt 14 - 01:25
Nattblick: jodå, jag har bara inte förstått att det var social fobi som gjorde det (jag t.ex får panik attack av att prata inför grupp, prata i telefon på allmän plats, undviker vissa saker pga jag känner att folk kommer döma mig negativt efter dem, kan tänka i dagar på saker jag sagt som var "dåliga"... Osv osv)
nattblick - 28 okt 14 - 20:21
Men har du inte haft några sociala problem innan du fick diagnosen?
nattblick - 28 okt 14 - 20:20
Jag har social fobi, och jag tror att jag har haft det hela tiden. Fast i början fick jag diagnosen selektiv mutism och jag är väldigt osäker på om det är samma. Det sägs att det är en slags form av social fobi i alla fall.

Skriven av
bluesky
28 okt 14 - 17:55
(Har blivit läst 642 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord