10% av sveriges befolkning lever i fattigdom! |
Det är precis vad vår (universitets)lärare försökte pränta in i våra huvudet idag.
Jag, med flera, ifrågasatte detta och fick till svar att självklart finns inte Verklig fattigdom här i Sverige- däremot är det så mycket som 1 miljon invånare i dethär (fantastiska) landet som klassas som (relativt) fattiga.
Är jag trångsynt eller är man verkligen FATTIG för att man har en inkomst som motsvarar mindre än 60% av svenska folkets medianlön? Är man fattig för att man tjänar mindre än 16 000SEK i månaden? Jag skulle säga nej.
Jag skulle säga att så länge man kan fixa fram mat (även om det handlar om bara potatis och smör- vilket man kan överleva på hur länge som helst), få sjukvård man behöver, få gå i skola, få hjälp när man trillar mellan stolarna och sålänge man får ta del av alla fantastiska rättigheter vi har i detta landet- vilket de allra, allra flesta invånare får, lider vi inte av fattigdom.
Jag säger inte att alla har det skitbra med pengar till lyx i överflöd, det jag säger är däremot att det känns som ett hån mot människor som lever i både verklig fattigdom (tjänar mindre än $1/dag) och "Riktig" Relativ fattigdom där utbildning inte kan prioriteras, där sjukvård är något man undviker in i det sista pga kostnader och så vidare.
Jag blev så upprörd över påståendet som är rubriken och har varit uppe i varv hela dagen, tänkte att det vore fint med lite input.
Frågan lyder... Är jag oresonlig och trångsynt, eller är inte fattigdom ett väldigt, väldigt, felvalt ord??
// något upprörd...
(Tilläggas bör att hon därmed räknar att alla studenter som inte samtidigt arbetar lever i fattigdom. Så illa skulle åtminstone inte jag påstå att det är, fastän jag är student med lån osv..)
|
| Kommentarer | | JennnyJ - 7 sep 13 - 12:49 | Självklart kan man vara fattig i Sverige på precis samma sätt som man kan vara fattig i Afrika. Självklart ser bilderna av denna fattigdom olika ut: men bara för att bilderna ser olika ut så betyder inte det att något av dem är "fel sorts" fattigdom (ugh. all fattigdom är fel - det jag menar är att bara för att man kan leva i en värre situation så ska man inte ta det som i alla fall är lite bättre mindre allvarligt).
Även i Sverige finns det dem som sover i trapphus, som letar burkar för att få det att gå runt (jag har kontakt med sådana människor via jobbet och det är hemskt vad de har att berätta)
Sen kan jag tycka att det inte riktigt går att jämföra inkomster mellan olika länder eftersom kostnaden att överleva varierar så kraftigt - det är dyrt att leva i Sverige. Jag tjänar runt 11 000 i månaden, efter skatt, och eftersom jag bor hemma, får mat, slipper betala hyra, betala av skulder så är mina utgifter så små att jag aldrig skulle räkna in mig i kategorin "fattig".
Men, har man familj som man ska förse med mat, kläder och ev resekostnader. Ska man betala hyra, el-vatten räkning, tandvård: det drar iväg.
Hyran för en lägenhet på 70kvadrat i Uppsala ligger runt 5000. Då är inte elräkningar o dyl inräknat.
Hade jag bott där så hade jag nu haft 6000 kvar efter hyran betalats; hade jag haft tre barn och en man - kostnaden för mat hade på en månad överstigit i alla fall 1000.
5000 kronor kvar. Vad händer om någon av oss blir sjuk? Om det blir vattenskador i badrummet och vi inte har någon sorts försäkring som täcker det? På 5000 kronor kan vi inte klara så många oförutsedda händelser och det mycket det man går efter vid bedömmandet av fattigdom:
Kan du, efter att det viktigaste har betalats för, klara dig om någonting skulle hända?
Det finns många i Sverige som inte skulle klara det och ja, det skulle jag räkna som fattigdom. Inte som Afrikas fattigdom, men som Sveriges. Det är skillnad - men skillnaderna gör inte varken den ena eller den andra mindre verklig eller allvarlig. Både fattigdomen i Afrika och Sverige måste bekämpas: den i Afrika bekämpas mer aktivt, den i Sverige talar man inte om. För hur kan vi säga att om man lever under 16000 i månaden kan jämföras med att leva på mindre än $1/dag?
Alltså, för att sammanfatta: Studenter skulle räknas in som fattiga, eftersom deras ekonomi inte skulle klara oförutsedda händelser. Det finns saker man /måste/ betala för att kunna leva i Sverige (hyra, mat, räkningar o dyl - ej kläder, resor, nöjen) och det är pengarna man har kvar efter man har betalat det som ska kunna gå till oförutsedda utgifter. Tjänar man mindre än 16 000 så är det svårt att få det att gå runt: speciellt om man inte bara försörjer sig själv. | | rebecc - 7 sep 13 - 03:17 | Kan man bestämma värdet på något, utan att likställa det mot något annat? Det tror jag inte. Så det beror ju på vad man jämför med.
Och om 16.000 är att vara fattig - det beror ju på vad man har för utgifter också.
Men jag tycker fattig är fel ordval, ja. Jag skulle inte direkt klassa någon i sverige som fattig, såvida man inte bor på gatan. | | Glasgow - 5 sep 13 - 17:41 | | Ja, relativ fattigdom definieras ofta så. Din lärare har inte fel. Men kom ihåg att flera då har valt att leva i fattigdom. Majoriteten jobbar inte för sin överlevnad, utan för att ha råd att konsumera. Vissa konsumerar inte lika mycket, och nöjer sig därför med att jobba mindre och ha mer fritid. | | Deskriptiv - 4 sep 13 - 13:58 | Jag tycker din lärare har både rätt och fel.
Enligt normerna i vårt svenska samhälle ska man som vuxen person med familj ha råd med vissa saker, typ hem, mat, ev. bil, leksaker och nya kläder till sina barn. Om man lever på under 16.000 i månaden tillsammans, så är det inte säkert att man har råd med allt det, och därför måste prioritera.
Samtidigt så tvivlar jag på att alla som lever på under 16.000 i månaden upplever sig själva som fattiga. Jag lever själv på fullt studielån för första gången i mitt liv, och jag tror helt enkelt att det beror på vad man förväntar sig kunna köpa som avgör om man känner sig fattig eller inte.
Därför, ja, hon har väl både rätt och fel, men jag håller med dig i det du säger. Det känns lite skevt att hon påstår att hela 10% av Sveriges befolkning är fattiga. För så tror inte jag att fallet är. | | glasbit - 4 sep 13 - 00:17 | | Håller med dig. Mycket märkligt uttalande av en bildad person som borde kunna se längre än Sveriges gränser. |
|
|
|
