Respons |
Jag har länge funderat på att skriva något ordentligt. Något
som inte tar slut efter bara ett par rader. Men då måste det
ju bli bra också. Här kommer ett (väldigt kort) utdrag från
det jag just nu skissar på. Säg gärna vad ni tycker!
Jag har alltid haft lätt för att gråta. På ett sätt tycker
jag om det. Trycket över bröstkorgen lättar och ångesten blir
litelitelite mjukare, tvångstankarna litelitelite tystare.
Men på alla andra sätt och vis hatar jag det. För då har
rädslan, det allra minsta och tystaste, segrat. De starka
murar man vilat sig mot rasar och själv hamnar man underst.
Det är den allra värsta och mörkaste smärtan. Att förlora
mot sig själv. När allt det man förlitat sig på försvinner
och man fallerfallerfaller. Tillslut är tårarna den enda
utvägen, gråten blir ett faktum. Just då känns det skönt,
men sedan, när verkligheten hälsar på igen. Då är man så
jävla liten.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Emotionscooking - 15 aug 13 - 03:00- Betyg:  | Fint och stark!
Kände igen mig! Fortsätt så! :) | | Safir - 16 maj 13 - 17:40 | | Låter bra! | | martobicat - 16 maj 13 - 01:39 | | Gillar! Kör på! |
|
|
|
