"Vänd ryggen åt perfektion" (artikel) |
I slutet av 1800-talet innefattade det kvinnliga idealet att man skulle bära åtsittande korsetter som var så trånga att de pressade in de översta revbenen samt bäckenet på kvinnan. Det var smärtsamt, men kvinnorna var benägna att göra nästan vad som helst för att forma en tunn midja. En del opererade till och med bort de två nedersta revbenen för att korsetten skulle få mindre motstånd.
Senare på 60-talet blev den magra modellen, "Twiggy", någon som många unga tjejer eftersträvade. Hon var platt och undernärd, varpå hysteriken om midjemåttet ersattes med att man skulle vara så lågviktig som möjligt. Folk uppmanades att gå ned i vikt och kvinnor skulle hellre vara platta än kvinnliga och kurviga.
Men vad är dagens uppmaningar idag? Vad är dagens ideal? Och är människor idag beroende av idealet?
Jag tycker att media och reklamer förmedlar fel budskap till offentligheten, inte minst sagt till de yngre, liksom tonåringarna. Tidningsomslagen pryds av trådsmala kvinnor med genialiska kroppsproportioner. I klädaffärer hänger dessa smala kvinnorna på väggarna och blottar sina platta magar i spetsunderkläder. Skyltdockorna har kroppsmått som inte matchar kroppslängden.
Jag har alltid tyckt att de där smala underklädesmodellerna är orealistiskt smala. Jag irriterar mig också på alla artiklar med feta rubriker som uppmanar till viktnedgång med olika dieter och metoder. Vare sig jag befinner mig i en mataffär eller en godiskiosk, ser jag de där reklamskyltarna som vill väcka uppmärksamhet. Påverkas ungdomarna av detta?
Tonåringar är fulla av hormoner. De är sensibla och ömtåliga. De känner pressen . Tonåringar drivs av uppmärksamhet och bekräftelse. Alla dessa pinnsmala modeller och spänstiga kropparna påverkar dem, liksom uppmaningarna om viktnedgång. Det påverkar dem psykiskt och får dem att tänka annorlunda om sina kroppar och sitt utseende. Det kan leda till ätstörningsliknande tankar och att dem självmant minskar matintaget. De börjar se upp till en perfektion som är ouppnåelig.
Men en kropp som växer behöver näring, kalorier och proteiner. Tjejer i tonåren behöver cirka 2000 kalorier om dagen medan killar behöver fåtal fler. Minskat antal kalorier kan orsaka en avbruten tillväxt, utesluten menstruation (för tjejer), benskörhet etc. Generellt behöver varje människa äta 5-6 gånger om dagen och det inkluderar tre huvudmål samt 2-3 mellanmål. För att matsmältningen ska fungera som den ska, får det inte dröja mer än 3 timmar mellan varje mål.
Jag tycker att dessa ungdomar som strävar efter en smal kropp borde bli informerade om konsekvenserna, hur det kan påverka deras växande kroppar. De bör ha kunskap om hur ett dagsintag bör se ut och vilken föda de bör undvika och varför de bör undvika den. De bör ha kunskap om hur man kombinerar mat och träning.
Visserligen finns det information på nätet nu förtiden samt som en del vuxna uppmanar de yngre att äta tillräckligt och näringsrikt. I skolan får man lära sig att äta enligt kostcirkeln, men lyssnar ungdomarna och följer de tillsägelserna? Jag ser alltför många unga idag som undviker skolmaten, lever på energidrycker eller tuggummi. Det påverkar koncentrationen samt förmågan att lära sig och ta in information. De elever som fuskar med mat och påfyllning av kalorier, kan känna sig trötta, svaga och frånvarande i skolan vilket såklart påverkar deras betyg.
Kanske skulle ungdomarna ha andra uppfattningar om klädaffärer skulle skylta med normalviktiga modeller och skyltdockor.
Det handlar om att acceptera sig själv och våga vara sig själv. För att inte hamna i någon svacka där man undviker föda och svälter sig själv, bör man som ungdom se till att få i sig rätt mat och kombinera det med motion. Jag tror på att varje kropp är fantastisk, vare sig proportioner eller storlek. Det gäller bara att man vänder ryggen till Lindex underklädesmodeller och alla tidningsomslag. Ingenting ska få dig att känna dig otillräcklig för du är vacker och underbar som du är!
|
| Kommentarer | | TH-Lower - 3 okt 12 - 12:08 | | Vissa vill ju vara hälsosamma, äta och träna rätt för kroppens skull liksom. Andra faller mer för idealen. Se bara på hur mycket pro ana´s det finns. Håller med dig, men är själv idealförstörd. |
|
|
|
