Hej!
Ett inlägg längre ned fick mig att börja tänka på min egen självdestruktivitet.
Nu är det såhär, oavsett vad ni kommer tro efter det här så mår jag bra och är lycklig MEN
jag är fortfarande väldigt destruktiv.
Jag vill göra mig illa med flit och det händer att jag gör det,
även om jag mår bra. Ibland skrämmer det mig hur mycket jag vill göra mig illa.
Kan man vara lycklig och ändå självdestruktiv?
Finns det någon jag kan ringa, typ bris eller något som inte har "sommarstängt" och inte kostar?
tack!
|
| Kommentarer |
| emoporr - 22 jun 12 - 00:28 |
Alltså, blev lite tokigt.
Menade inte att det inte kan handla om att skada sig själv,
utan att det finns en möjlighet att det inte handlar om det.
Men det kan ju mycket väl vara att du skadar dig själv för att skada dig själv. |
| emoporr - 22 jun 12 - 00:23 |
Alltså, det finns ju många sätt att se på det.
Det kan inte handla om att skada sig själv,
utan kan grundas i att du finner njutning i det.
Det finns ju till exempel väldigt speciella BDSM-lekar,
som innehåller mycket knivar, rakblad och slag.
Om det handlar om just sakerna ovan, har jag ingen aning om.
Ett självdestruktivt beteende har inte alltid med sinnesstämningen att göra,
det kan handla om kickar eller helt enkelt upphetsning.
Om det sedan är så,
kan jag inte säga.
Ber om ursäkt om svaret inte var vad du förväntade dig. |
| 134643 - 21 jun 12 - 13:39 |
Som de andra säger är det klart att man kan. Jag slutade skära mig
för cirka ett halvår sedan. För att, tja, jag behövde det inte längre
men jag saknar det något enormt. Varje dag är en kamp att inte
plocka upp kniven igen. Så ja, du kan vara lycklig men ändå ha ett
självskadebeteende. Var du kan söka hjälp vet jag dock inte :) |
| domedagsprofet - 18 jun 12 - 00:29 |
x:
Impulserna kan komma från ingenstans men ofta när jag något hänt, men det kan
vara något jätte litet som jag inte bryr mig om.
jag är helt borta i huvudet därför jag inte skriver mer. Du får ursäkta! |
