Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Forum

Tankar om unga flickor

Det är inte svårt att dagligen komma i kontakt med unga tjejer som lägger upp bilder på sig själva vitt och brett. I sina sexiga underkläder, i en playboypose, för mycket kontrast, liquify. Alla känner igen sig? Då är frågan: hur gammal är personen på bilden? Oftare och oftare ser jag flickor. Små flickor. Inte fyllda femton år. Det får mig att undra vart i helvete världen är påväg.

Jag råkade på en blogg i morse. En tjej som lägger ut halvnakna bilder på sig själv, fjorton år gammal. Ett ton kommentarer, hälften är (extremt dåligt skrivna) om vilken hora hon är och hälften om de ska träffas någonstans bara de två. Flickan söker uppmärksamheten och får den. Varför vill hon ha den? Varför får hon den? Kommentarerna om vilken slampa hon är skrattar hon åt. De är ändå så oseriöst skrivna, varför lyssna då. Slampa, hora, det är någon som har sex för pengar. Hon lägger ju bara upp utmanande bilder. Såklart hon inte är en hora för det, såklart behöver hon inte "hamna i helvetet" för det. Man kan ju dock undra hur personen mår, hur hon ser sig själv och hur hon växt upp. Kanske har hon haft de sämsta förhållandena du kan tänka dig, men hon kan lika gärna ha haft de bästa. Det som betyder något är vad hon har lärt sig. Vad man ska göra för att bli känd, för att få uppmärksamhet.

Kissie var väl en av de första upprorsmakarna som började florera på ett liknande sätt. När hon började så var det bara provokation, over and over and over again. Hela tiden. Nu finns tusentals av dessa bloggare och ingen bryr sig om de längre. Kissie fortsatte vara känd för att hon var först och för att hon fortsätter. Så för att bli känd måste man gå längre, bli sämre, prata om saker som man inte får prata om, vara merprovocerande. Widerstedt, säger det er någonting? Oja, mig gör det det i alla fall. Ta Kissie och dubbla några gånger. Hon snackar om att hon hatar svenska killar, turkar, fattiga människor och allt vad det är. Hon ska tydligen jobba som strippa och high class escort, som hon beskriver är ett jobb som är suveränt att ha, det ger mycket pengar och inte inkluderar vidröranden eller sex. Att hon jobbar som detta bryr jag mig inte om. Det är att hon skriver om att det är ett yrke som hon tror många tjejer drömmer om och uppmuntrar tjejer att jobba med. Hon förskönar definitionen Call Girl så illa att hon verkligen inte tar med det som är faktumet. Prostituerad, Call Girl, High Class Escort, hora, kalla det vad du vill. Själva grejen med detta är att sälja sex . Att säga någonting annat är falsk "marknadsföring" (i brist på bättre ord). Att hon skriver detta gör mig inte ledsen eller förbannad eller någonting åt det hållet, jag tycker det är rätt roligt faktiskt. Men det som gör mig upprörd är de kommentarer från tjejer som vill in i branschen. Tjejer som älskar hennes blogg och "använder den som en bibel". Känslan man får när man inser att tretton-fjortonåriga tjejer tror på det de läser.

Det är inte bara bloggar som sätter dessa tankar i huvudena på oss. Det är i stort sätt hela allmänheten, du, jag, föräldrar, lärare, klasskamrater, tidningar, tv-program. Vi säger alla att alla ska få vara som de, att vikt, längd, utseende inte spelar roll. Fuck that shit. Modeller ska vara minst 1.75, helst 1.85, de ska vara smala, ja ni vet! Bilderna i tidningarna, bilderna jag lägger upp, bilderna som allmänheten ser, allt kan summeras: photoshop. Right? I alla fall i modetidningar slår jag vad om att det inte finns en enda bild som inte är redigerad. Hud, kropp, hår, färger. De vill visa en mer perfekt värld och jag gör det också. Jag drar i mina bilder, förminskar, förstorar, drar in. I modetidningar kanske ni vet att folk gör sådant, men visste ni att jag gör det? Att jag gör saker för att spä på lögnerna om att du får vara som du är? Jag kan tycka att det är hemskt och skandalöst men jag tänker inte sluta. Jag har valt att arbeta på så sätt och kommer inte sluta vad folk än säger. Det är nog samma sak med alla fjortonåriga tjejer också. De bryr sig inte om om folk pratar om att de inte kommer få jobba när de växer upp, att de är horor, att de kommer ångra sig. De bryr sig inte. De gör som de vill, för de vet att de kan. För de har bestämt sig.

Så alla dessa människor som söker uppmärksamhet, tycker ni att det är deras fel att de gör på de sätt de gör? Jag tycker i alla fall inte att de håller hela skulden, de skulle inte göra så om de inte visste att det fungerar. För visst fungerar det. Samhället bär också ansvar för vad som händer i samhället. Kanske det är dags för alla att börja tänka om? Kanske det är dags för alla att öppna ögonen och se att trettonåringar idag har anorexia, bulimi, kroppskomplex och grava självkänsloproblem. Kanske det är dags att inse att vi borde göra någonting åt det? Men vad vet jag, sexton år gammal, jag var nyss tretton själv.

You can be yourself, as long as you are good looking or like everybody else
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
Tiggarflikkan - 24 feb 12 - 23:59
dagg: Angående det där med att börja - det gör man i liten skala redan när man kastar ner maten från bordet för att se om mamma plockar upp den igen. Det är i liten skala, sedan växer det. Man vill inte alls ha shorts på sig, utan kjol är det enda som gäller, och så vidare. Så fortsätter det att utvecklas hela livet: tonår, ung vuxen, vuxen etc.

Sedan det där med att ta ansvar i överlag vill jag kliva utanför, eftersom jag inte riktigt vet vad jag har för någon åsikt i det hela.
bluesky - 21 feb 12 - 20:09
hajsonen: jaha, det var tråkigt. För att forumet har för få läsare är vi inte värda en förklaring? Det var ett sätt att se på det. Du förklarar bara när du har massvis med åhörare?

Jag säger inte att barn inte har ansvar, inte heller att de inte ska få ta del av konsekvenserna av deras handlingar. Det jag säger är att de inte har samma förmåga som vuxna har att tänka på konsekvenser i deras handlande, och att göra misstag är en del av vår natur, det är så vi lär oss bäst. I alla fall jag. Flickan i texten kommer lära sig, hon har redan fått lida av en hel del konsekvenser, men mer kommer nog. Däremot kan vi inte säga att barnen bär HELA ansvaret på varför de agerar som de gör, idéerna måste komma någonstans ifrån, inflytandet måste kommit från någon punkt. Barn har inte på eget bevåg kommit på att de ska lägga ut bilder på sig själva för att få bekräftelse, det har kommit från någonstans.
bluesky - 21 feb 12 - 18:44
hajsonen: just den biten var för att understryka hur basalt härmandet är i vår natur, eftersom vi kan se det i så små barn. Du pekade ut två jätte jätte små saker i ett ganska rejält inlägg, va?

Sedan förstår jag inte resten av kommentaren, utveckla?
bluesky - 21 feb 12 - 16:34
hajsonen: du talade om att lära barn att vara sig själva från tidig ålder. Tidig ålder är vid 3-5år för mig. Efter det har vi redan lagt grunderna för våran personlighet, enligt mig, och vi har redan lärt oss hur man bli påverkad av just andra människor. Det går inte att lära barn att härma oss för att lära sig hur de ska bete sig, för att sedan säga att de inte ska härma andra i senare ålder. Många av oss växer upp och blir väldigt självständiga, medan många behöver bekräftelse av olika anledningar, vilket kan leda till negativt beteende.

Mång VILL ha bekräftelse, de flesta av oss mår bra av det. Sedan är det hur vi söker bekräftelse som ändras. Flickan som lägger upp bilder på sig själv halvnaken har troligtvis ett väldigt stort bekräftelse behov. Man kan inte veta säkert om föräldrarna vet om vad hon gör, mina föräldrar har ingen aning om vad jag gör på nätet, och har aldrig gjort det. Därför kan man inte säga att det är bristande föräldraengagemang heller, för att många tar för givet att de inte ska behöva säga till sina barn "lägg inte upp halvnakna bilder på dig själv!". Men läser detta barn (som 14åringen faktiskt är) Kissie, Powie (eller vad hon nu kallas), och så den där tjejen som säger att hon hatar fula människor... ja då får man ett helt annat intryck av världen. För det är såå många som accepterar vad som skrivs där, och majoriteten är mellan 12-16år.

(sedan var det inte spädbarn, utan barn som talades om... vet inte hur många spädbarn som faktiskt ser på barnprogram och kan ta in vad de ser...)
bluesky - 21 feb 12 - 13:01
hajsonen: barn vill vara som alla andra. De får kommentarer om hur det SKA vara redan i dagisåren "men du kan ju inte ha rosa på dig, du är ju KILLE!", eller lär sig att blått är den färg man tycker om för det är vad de coola tjejerna tycker om. Och så vidare. Det ligger i barnens natur att härma, varför tror du föräldrar använder sig av "härm" för att få barn att äta, klä på sig, göra si och så? Tänk ett litet barn under 1 år, den ser dig leka med din mobil, då vill den också ha den mobilen att leka med! Redan där ser man härm-mönster.

Härm är en viktig del av barns uppfostran. Om det inte vore för härmandet skulle de inte anamma de sociala koder som finns!

Det går inte att säga "lär dem från tidig ålder" för det är så mycket lättare sagt än gjort (*host* tänker på de rabiata genus-idén motståndarna som här emot att låta barn själva bestämma vem de vill vara*host*). Vi kan inte säga till barn "du får vara vem du vill" för återigen går de till dagis och får höra vad de ska och inte ska göra. De ser på TV och får se lilla björnen Lisa som har klänning på sig och vågar inte leka i leran för då förstörs klänningen, och myrsloken Kalle som brottas och slåss för att visa hur tuff han är. De ser på mamma och pappa som trots sina försök att visa barnen att de får vara dem de är sminka sig, ändra på sitt utseende, banta, träna för att passa in i ideal, stå på vågen och sucka, irritera sig över finnen i pannan, klaga på fettet i magen, i maten, skoja om att det här sätter sig höfterna direkt osv. Barn är mycket mer lyhörda än vi tror.
svampar - 21 feb 12 - 09:41
Hajsonen- det är väl självkart att man som liten och osäker följer normerna i samhället? Det handlar om grupptryck. Man vill synas, man vill få uppmärksamheten av killarna och bli populär, accepterad. Det får unga tjejer att agera såhär. Man kan inte tänka på konsekvenserna på samma sätt, speciellt inte när man inte ens vet vad konsekvenserna är. Man är en enda stor hormonbomb som tonåring, ena dagen är man superglad och andra deprimerad till tusen för att man tappade sin mobil, man gör saker "in the moment" som man senare ångrar.
Att ta bort allt ansvar från samhället ger ett land jag inte vill leva i. Absolut ska föräldrarna ta ansvar också, men alla gör inte det. Vissa kan vara alkoholmissbrukare etc. Absolut har man som tonåring också egna val, moral osv. Men de beslutsfattande områdena i hjärnan är inte fullt utvecklade förrän runt 21, det är något man måste ta hänsyn till.
Man vill vara som sin idol. Därför är det viktigt att idolerna föregår med gott föredöme.
bluesky - 21 feb 12 - 02:39
Hajsonen: precis som PH säger är konsekvenstänkandet inte utvecklat. De kan agera, och sedan efter agerandet inse att de gjort fel. Jag har en gång kallat en lärare idiot rakt i dennes ansikte, jag visste mycket väl att det var fel, men eftersom jag inte kunde tänka på konsekvenserna på samma sätt som nu (t.ex) så gjorde jag det ändå. Jag kände att jag var orättvist behandlad och reagerade.

Barn kan ingenting om respekt fören föräldrarna lär dem det. Men samtidigt så får barn massvis med intryck från flera olika håll som kan både förstärka och motsäga vad de har lärt barnen. Att bli tillsagd av mamma att man inte får slåss kan sedan motsägas av ett tv-program där några slåss. Tv-programmet är roligare att se på, suger upp ens uppmärksamhet mycket bättre. Vad tror du barnet lyssnar på mest här? Vi kan hoppas att mamman lyckades nå fram tillräckligt för att lämna avtryck, men vi vet aldrig.

Jag har själv varit i slagsmål, som jag aldrig berättat om för min familj för att jag visste att det var fel. Fick en spark i magen som tillslut fick mig att inse allvaret i vad jag gett mig in i. Många unga behöver finna sig i situationen innan det inser att det kan hända DEM också. Att de inte är oövervinnliga. Vi lär oss inte lika bra av andras misstag, men vi har en tendens att lära oss bra av egna misstag.

Nu den personen som slog Pelle i ansiktet en okänd person, vi vet inte vem personen är, vilken bakgrund den har, och hur vi har kommit till att Pelle blivit slagen i ansiktet. Hur gamla är de? Oavsett dessa faktorer kan du inte glömma det våldsamma som glorifieras i media, spontant tänker jag på fight club, james bond, the fast and the furious etc, filmer som marknadsförs till just pojkar och män. Pojkar suger upp det, vill också vara så, förstår inte precis hur ont det kan göra, och hur mycket skada det kan ge. Så de slåss.

Och sist men inte minst: det är i en tonårings natur att ta risker, att göra dumma saker.
ProstheticHead - 20 feb 12 - 23:20
hajsonen: Du har en poäng, men faktum är att deras konsekvenstänkande inte är utvecklat ens när de är tonåringar. Därför behöver de viss vägledning.
bluesky - 20 feb 12 - 20:14
hajsonen: så barn kan alltså uppfostra sig själva?
mee_4_ever - 20 feb 12 - 17:53
dagg: oja
Xuvetyn: Jag menar relevant för min text, för mig. såklart det är relevant i andra sammanhang. Jag kan ärligt säga att jag inte vet vad som går att göra åt det. Inte mer än jag tycker att man ska mena det man säger, när man nu säger att alla ska få vara som de är, eller helt enkelt säga fakta: vi tycker inte att folk ska vara olika. Jag har fördomar om människor, jag har svårt att ge människor som ser annorlunda ut, beter sig annorlunda, en chans. Jag är säker på att de flesta har det, även fast de inte vill inse det själva. Jag vill få upp ögonen på folk, visa att sanningen är lögnerna.
mee_4_ever - 20 feb 12 - 16:09
Xuvetyn: Jag vet att det inte är nytt, därför tycker jag att det är dags att faktiskt göra någonting åt det. Ja, såklart killar är utsatta också, men eftersom jag inte är kille eller har kontakt med killar på det här sättet kändes det inte relevant att kasta sig in i det.
NadaZero93:Mkt sant
Xuvetyn: Jag vet att det inte är nytt, därför tycker jag att det är dags att faktiskt göra någonting åt det. Ja, såklart killar är utsatta också, men eftersom jag inte är kille eller har kontakt med killar på det här sättet kändes det inte relevant att kasta sig in i det.
NadaZero93: Mkt sant
hajsonen: Det är uttjatat för att det ligger någonting i det. det går inte att avfärda samhället eller föräldrarna bara för att folk har tröttnat på det. Jag säger inte heller att det bara är de två faktorerna, jag räknar upp ett antal och om det inte var tydligt så inkluderar jag själva personerna som gör valen själva.
bluesky: Väldigt bra formulerat, att man ska vara sig själv men att man då inte vet vem man själv är. Sjukt bra sammanfattat.
LovesLL: Jag tackar så mycket
NadaZero93 - 20 feb 12 - 15:30
det handlar om ett bekräftelsebehov, det handlar om att man inte tror att man är värd något som en själv. Så man försöker hitta ett värde.
bluesky - 20 feb 12 - 15:15
Det är sorgligt att se, speciellt kommentarerna. Unga tonåringar som lär sig hur man förstör folks självförtroenden, som lär sig att annorlunda är fel, som lär sig att unikt är fel, lär sig att de inte är okej som de är, som köper det för att de är förvirrade, vet inte vem de är och ÄNTLIGEN är det någon som berättar för dem hur de ska göra och vara.

Man letar efter vad man ska vara då, och det bra svaret är ju "dig själv", men när man inte vet vem man är är det så lätt att svälja dessa åsikter som bloggarna här spyr på en. Var så här! Tänk så här! Gör det här! Hata det här! Älska det här!

Vem skulle inte bli glad över att få ett facit i handen, ändå?
LovesLL - 20 feb 12 - 15:06
Åh. Oerhört bra skrivet. Väldigt sant och tänkvärt.

Skriven av
mee_4_ever
20 feb 12 - 14:55
(Har blivit läst 529 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord