Älskade farmor |
Saknaden är stor,
ett tomrum som ej kan fyllas.
Jag försöker så gott jag kan , men minnena räcker inte alltid till.
Tryggheten och glädjen du gav, även din kärlek.
Den är borta och du med den.
Jag vet att det var svårt mot slutet,
inte bara för dig, utan för alla.
Du ville ej vara i den situationen jag vet,
men du var i alla fall här, här hos mig.
Du var kanske inte dig själv till hundra procent, men jag älskar dig ändå.
Med eller utan både din rullstol och demens.
Oavsett hur du var och såg ut så älskade jag dig ändå, och gör det fortfarande.
Det som är viktigast är ändå att du har det bra.
Och var du än är så vet jag att du alltid finns här, här hos mig.
I mitt hjärta, i min själ och i mina tankar,
Jag kommer adlrig glömma dig.
Min älskade farmor.
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | SoRandom - 19 maj 11 - 08:38 | SOrligt! men mycket fin dikt. | linamic - 18 maj 11 - 21:27- Betyg: | aw | LisaHoglund - 18 maj 11 - 21:09 | Aw :(
Jättefin! |
|
|
|