Valerie - Var är din Gloria? |
okej, det var en tid sedan jag skrev någonting här men med NaNoWriMo hängandes över mig hela November kunde jag inte riktigt koncentrera mig på någonting annat. men här kommer i alla fall en kort bit ur omarbetningen av Var är din glora.
er, Jenn
En lätt knackning på dörren. Valerie låssades att inte höra och vände sig om i sängen så att hon stirrade in i väggen. Ytterligare en knackning och den hesa rösten frågade om hon ville ha äggen helstekta eller inte. Hon bet sig i underläppen för att inte skrika av frustration medan hon drog kudden över huvudet för att slippa höra. Trots det letar sig mammans trötta steg in genom dörrspringan när hon avlägsnar sig, fortsatte längre bort för att bli allt svagare och svagare.
Mobiltelefonen vibrerar och larmet går igång. Handen som sträcker sig efter telefonen är blek och darrar. Det röda nagellacket har börjat flagna och hon har ännu inte orkat göra någonting åt det.
De tassande fotstegen återvänder, stannar till utanför hennes stängda dörr. Trots att hon inte vill höra, trots att hon helst av allt vill skrika åt världen att hålla sig borta så kommer Valerie på sig själv med att hålla andan för att höra moderns röst.
”Han kommer inte tillbaka. Du mår bra-”
..
glöm nu inte kommentaren i slutet
|
| Kommentarer | | Maadelen3 - 8 dec 10 - 21:49 | vill ha meeeeeeeeeeeeeeer jenny
MERA NUUUUUUUUUUUUUU *skrika som en tjurig femåring*. för den verkar massa braaaaa!
puss |
|
|
|
