Det var fantastiskt |
Jag trodde jag visste
Innan jag träffade dig
Att jag var någon
Något extra ordinärt
Du fyllde upp ett tomrum
Jag inte visste fanns
Rummet var hemtrevligt
Inbjudande och betryggande
Helt enkelt attraktivt
Våra dagar i rummet var, magiska
Vi satt där och skapade sagor, minnen
Beklagligtvis och undermedvetet
Ristade vi ärr i varandras hjärtan
Nu när jag blickar bak, precis som du
Tänker jag, på hur fantastiskt vi hade det
Men när man blickar bak, blicka även fram
För det här var vårt första riktiga förhållande
|
|
|
|
