(M/M) joel och nathan del 9 (before) |
ni kanske har glömt den här? X) det var verkligen superlänge sen jag skrev på den här, men jag har saknat joel och nathan så nu har jag äntligen skrivit klart det här kapitlet med :)
det kanske är bäst att läsa del 8 först ifall ni inte kommer ihåg vad som hände sist ;)
kommentera :D
Medans jag gick hem mot Nathan försökte jag intala mig själv att det skulle bli kul. Det var ju ändå Nathans födelsedag så då borde dom väl hans föräldrar ändå skärpa sig lite? Och det var ju faktiskt dom som hade bjudit mig. Jag gick uppför trappen och plingade på till det ganska stora huset. När jag var hos Nathan så var det ju oftast i hans uthus, där vi fick vara för oss själva, men inte ikväll. Det var en lång brunhårig kvinna med ett ganska stelt ansiktsuttryck som öppnade, Nathans mamma.
”Hej”, sa hon och drog lite på munnen i något som skulle kunna vara ett leende. ”Kom in.”
Jag gick in i den stora hallen och tog av mig jackan och skorna. Snart dök Nathan upp också ochj han log stort för att sen komma fram och ge mig en kram. Det kändes genast mycket bättre.
”Grattis”, log jag och kramade honom tillbaks. Jag kunde dock se hur Nathans mamma snörpte lite på munnen och sen gick in i köket.
”Kul att du kom”, sa Nathan och strök snabbt handen över min kind. ”Jag ska se till så att du överlever”, flinade han innan han tog ett djupt andetag och visade mig mot köket.
Hans pappa, också han ganska lång och med lite rynkor runt ögonen, stod vid spisen och såg ut att steka något kött. Det luktade gott så förhoppningsvis skulle det smaka lika bra också.
”Hallå Joel”, sa hans pappa och tog stekpannan ifrån plattan och la upp köttet på ett fat.
Jag hälsade tillbaks och vi satt oss sen vid bordet tillsammans med Nathans mamma och en stund var det alldeles tyst.
”Jaha Joel, Nathan berättar ju inte så mycket hur det är i skolan så jag kan ju fråga dig då. Är det en bra skola? Bra klass?” undrade hans mamma.
Jag mötte snabbt Nathans blick. Det syntes tydligt att han inte hade några planer på att låta hans föräldrar få veta något om hur Justin höll på.
”Jo jag trivs på skolan. Vår klass är.. okej.”
’Okej’ var ändå en överdrift. Hon nickade och såg på mig. Hennes ögon var bruna precis som Nathans men dom var inte alls lika varma. Nathans pappa ställde fram maten och satt sig sen bredvid sin fru.
”Jaa du kan väl börja Nathan”, sa hans pappa och log lite.
Det blev inte så mycket pratande under middagen. Bara lite stela frågor och lika stela svar. Och jag och Nathan fick inte så mycket alls sagt till varandra. Den här middagen var raka motsatsen till hur middagarna hemma var. Nathan höll dock min hand i sin under bordet och det fick värmen att sprida sig i min kropp.
”Oj vad mätt jag blev”, sa Nathans pappa och la ihop besticken.
”Lite tårta får du nog i dig ändå. Vi fick ju hem det som blev kvar av Lisbeths”, svarade Nathans mamma och duttade sin servett i mungiporna för att ta bort något osynligt kladd. Lisbeth var Nathans farmor och jag såg på Nathans min att han inte hade vetat att dom fått hem hans farmors äckliga tårta. Jag såg på Nathan och flinade lite. Vi kunde skratta åt det här senare, bättre än att sitta och bara önska sig någon annanstans.
”Du då Joel, har du haft någon tjej förut i alla fall?” frågade Nathans pappa plötsligt och jag blev lite ställd.
”Men pappa lägg av”, suckade Nathan.
”Men jag frågade ju bara en vanlig fråga”, svarade han och gav sin son en lite irriterad blick.
Jag såg på honom.
”Jag.. nej det har jag väl inte.. Jag har inte tyckt om tjejer på det sättet direkt..” Jag fick inte fram så mycket mer och undvek att se på hans pappa. Han frågade tack och lov inte mer utan började istället duka bort samtidigt som Nathans mamma tog fram tårtan.
”Du ska få dina presenter också”, sa hon och gav Nathan ett leende som faktiskt såg lite mer äkta ut.
Jag tänkte däremot ge min present sen när vi var ensamma istället.
Nathan hade haft rätt. Det var en äcklig tårta och jag hade tackat nej till en andra bit. Nathans mamma hade hämtat hans presenter och höll fram ett kuvert och ett paket.
”Tack”, sa Nathan och öppnade presentkartongen.
Han höll sen upp en stickad röd långärmad tröja.
”Vad fin”, sa Nathan och log men jag förstog att han inte alls tyckte det. Det var så långt ifrån Nathans stil det gick. Dessutom såg den väldigt stor ut.
”Vi tänkte att du behövde något lite mer färgglatt. Pröva den”, sa hon.
Han suckade lite men drog ändå den röda tröjan över sin svarta t-shirt. Jag fick bita mig hårt i läppen för att inte börja flina. Han var jätte söt! Men som sagt inte alls hans stil. Det såg ut som att han skulle drunkna i tröjan. Förutom vid halsen då det var någon slags polokrage som inte alls passade ihop med resten av tröjan.
”Den var kanske lite stor..”, sa hans mamma fundersamt. ”Men det går väl ändå? Den borde ju värma i alla fall.”
Nathan nickade och försökte le igen medans han öppnade kuvertet. Jag hann skymta några sedlar där i.
”Så kan du köpa någonting själv”, sa hans pappa som hittills hade varit ganska tyst.
”Tack”, log han tillbaks.
Efter en stund hade vi lyckats ta oss ut till Nathans hus istället och jag sjönk ner på sängen. Nathan drog irriterat av sig tröjan.
”Varför envisas folk med att köpa kläder till mig? Det är jämt fel storlek ändå och så är dom fula”, suckade han. ”Förutom tröjan jag fick av din mamma då, den var jätte fin”, log han och kastade sen den röda tröjan i fotändan.
Jag kunde inte hålla mig längre utan började skratta.
”Du var jätte gullig! Som.. en liten pojke! Det fattades bara en ryggsäck på ryggen och en basebollkeps”, flinade jag och började sen skratta igen. Det fick Nathan att börja skratta också.
”Det var inte kul!” sa han och välte omkull mig i sängen.
”Jo det var det! Kan du inte ta på dig den igen?”
Nathan stack in fingrarna vid mina revben och jag tjöt till av skratt medans jag försökte få bort honom från mig.
”Ge dig Nathan!”
”Ger du dig då?” frågade han med ett flin och såg ner på mig. Jag nickade snabbt.
”Ja!”
Skrattande rätade han på sig och lutade sig mot väggen. Jag låg kvar och försökte hämta mig.
”Har hon stickat den själv tror du?” frågade jag och nickade mot tröjan.
Han skakade på huvudet.
”Nej inte en chans. Jag kan inte tänka mig min mamma sy eller sticka.”
Jag nickade och satt mig sen upp.
”Jag är ledsen över hur det blev. Det var fan den längsta middag jag varit med om”, suckade han.
”Det var inte ditt fel. Det gick ju ganska bra ändå?”
Han nickade sakta.
”Jo kanske det, men det var ändå pinsamt hur pappa höll på. Och det känns alltid så jäkla stelt med mina föräldrar. Det känns nästan som att jag inte känner dom.”
Jag la armen om honom och pussade honom mjukt på kinden.
”Jag är ledsen..”
Jag ville verkligen inte att han skulle känna så. Han var världens underbaraste person och han förtjänade att ha bra föräldrar. Jag log sen lite.
”Du ska få din present!” Jag sträckte mig ner från sängen och tog upp det ganska platta paketet. ”Grattis”, log jag.
Han tog emot paketet och såg glatt på mig. Han drog sen av papperet och såg på mig med stora ögon.
”Joel! Tack! Jag trodde inte ens den hade kommit ut än!”
Jag hade köpt en skiva som Nathan pratat om jätte länge och det märktes verkligen att han blev glad över den.
”Det är något på baksidan också”, log jag och han vände på skivan.
Där satt ett smalt silverarmband fasttejpat.
”Om du inte gillar det har jag kvittot”, sa jag och pussade honom snabbt på kinden igen.
Han skakade på huvudet och tog försiktigt loss armbandet.
”Det är hur fint som helst. Tack Joel”, sa han och såg på mig med sina bruna ögon.
Han sträckte fram armen och gav mig armbandet.
”Sätt på mig det”, log han.
”Det var du som gjorde min födelsedag bra”, log Nathan och kramade om min hand där vi låg bredvid varandra i hans säng. Jag vände mig om mot honom och log.
”Jag vill att alla dina dagar ska vara bra.”
Han såg på mig och log men det fanns något lite sorgligt i hans blick också. Efter en stund bröt han kontakten med mina ögon och vände istället blicken mot silverarmbandet igen. Han vred lite på handleden och ett litet leende letade sig fram på hans läppar igen.
”Det här är den finaste presenten jag fått”, sa han och la sen armen om mig och drog mig alldeles intill honom.
Jag var glad att presenten blivit så lyckad och besvarade hans leende.
”Jag kan sova kvar va?” frågade jag efter en stund.
”Kan och kan.. Du ska sova kvar”, flinade han. ”Det är ju faktiskt min födelsedag och då tänker jag inte sova ensam”, sa han och hävde sig upp så han satt i sängen. Han lyfte sen på ena benet så att han satt gränsle över mig och tog ett mjukt men fast grepp om båda mina handleder och förde dom ovanför huvudet på mig för att sen mjukt trycka ner dom mot madrassen. Jag kände hur det pirrade till lite och mötte hans blick, lät honom hålla fast mina händer.
”Jaa det är det ju faktiskt..”, sa jag tyst och höll kvar blicken på honom.
Han lutade sig sakta ner mot mig utan att släppa mina händer och pressade sen sina läppar mot mina. Dom var så hårda och mjuka på samma gång och jag särade på mina egna för att släppa in hans tunga. Hans andedräkt kändes varm mot min hud när han sakta drog sig ifrån mina läppar och istället fortsatte att kyssa mig på halsen. Jag lutade nöjt bak huvudet lite och slöt ögonen.
”Det känns nästan som att det är jag som fyller år nu..”, mumlade jag och hörde sen hur han skrattade till lite.
”Isåfall gillar jag också din present”, flinade han och fortsatte med sina kyssar nerför min hals. Han stannade sen upp lite för att dra av mig min tröja.
Han var så vacker. Hans kropp var så där lagom vältränad och den såg ännu sexigare ut nu när några svettpärlor glänste på hans bröstkorg. Och håret var också perfekt, det var inte för välkammat och inte för rufsigt, utan precis lagom, och så ögonen.. dom där vackra ögonen. Han drog mig hårt intill sig och ett ljud som liknande ett stön undslapp från hans läppar när han trängde in i mig. Jag knep ihop ögonen och väntade på att smärtan skulle övergå till att kännas bra. Jag smekte händerna över hans rygg och letade med läpparna efter hans. Efter en stund började det kännas skönare och jag mötte honom försiktigt med mina höfter. Det här var så underbart.
Efteråt låg vi alldeles stilla i hans säng och jag började återfå min normala andhämtning.
”Gud vad varmt det är”, sa jag och drog undan täcket lite med foten.
”Det känns som en jävla bastu”, mumlade Nathan och satt sig sen plötsligt upp i sängen. ”Vill du ta ett nattbad?” flinade han.
”Va?” Jag såg lite förvirrat på honom. ”Nu?”
”Nej vi tar ett nattbad imorgonbitti istället, dummer det är klart jag menar nu”, flinade han och reste sig upp från sängen. ”Kom nu.”
Jag såg upp på honom och rodnade nästan lite när jag såg hans vackra kropp i skenet från lampan. Men alltför snart hade han täckt sin kropp med kläder igen och han började leta fram handdukar.
”Kom nu”, sa han igen och såg på mig med ett flin innan han kastade till mig mina kläder. Jag suckade lite och satt mig upp men drog ändå på mig kläderna och reste mig sen upp. ”Du är knäpp, vet du det?” flinade jag.
”Japp, men du gillar det, eller hur?” log han brett och jag kunde inte låta bli att skratta till.
Det var inte långt till sjön. Bara en bit nedanför Nathans hus. Och som väntat var det alldeles tomt nere vid vattnet. Det var bara två idioter som gick ner till sjön för att bada efter 12 på natten då det dessutom var askallt i vattnet. Nathan verkade dock inte oroa sig särskilt mycket över det utan drog bara av sig kläderna och slängde dom på marken tillsammans med handduken.
”Sisten i eller?” flinade han.
Jag sneglade bak mot Nathans hus och hoppades att hans föräldrar inte skulle se ut genom fönstret. Om dom fick se sin son och hans pojkvän bada nakna skulle dom väl få en chock och ramla ihop. Jag drog av mig kläderna jag med och gick sen fram till strandkanten. Det var så mörkt ute att vattnet såg helt svart ut, hade jag varit ensam hade jag absolut inte gått i där. Men Nathan rusade i vattnet och dök sen ner under ytan. Jag såg inte när han kom upp men jag hörde hans skratt.
”Kom nu! Det är skönt!”
Jag flinade lite och tog sen några steg ut i vattnet jag med och det var faktiskt inte så kallt som jag hade trott. Jag simmade fram till Nathan och när jag var alldeles intill honom ställde jag mig på bottnen och la snabbt armarna om hans midja så att han inte skulle få för sig att dyka ner under vattnet igen eller något.
”Det var faktiskt skönt”, log jag och sträckte mig sen lite uppåt och pussade honom mjukt. Hans kropp kändes kallare nu än vad den gjort när vi legat i sängen. Jag kände hans händer smeka mig över ryggen och jag bara njöt av att vara intill honom.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | NeMriA - 2 dec 09 - 15:29 | | åh o.o den där stickade tröjan verkade ju nästan söt på riktigt xD | chicada - 30 nov 09 - 19:33- Betyg:  | Naw, asså jag kan se Nathan framför mig med den där (alldeles
för stora) stickade tröjan. GUD VA SÖT! Aja, SuperBra(!) del
som vanligt, du skriver så gulligt^^
Kramar | | xXfreaKo - 30 nov 09 - 18:21- Betyg: | gud vad jag älskar dom två!
för gulliga helt enkelt :D | | WalkingTheDemon - 29 nov 09 - 20:33 | | Bra :D | | SoGetLost - 29 nov 09 - 20:08- Betyg: | åh dom är sjukt söta:D:D jätte bra skrivet:D:D
mejla nästa:D | | addictedXO - 29 nov 09 - 19:42- Betyg: | | awww dom är så fucking söta! :D o du skulle bara våga dröja så mkt med nästa del! :o mejla!! | | xSuperCookieDuck - 29 nov 09 - 19:12- Betyg: | Gaaaaaah!ihhhahhhh
gissa om jag har väntat på den här delen..
Mega bra, älskaälskaälska, å du vet jag har absolut inget
imot att nästa del kommer ut snart 8D |
|
|
|
